Ventilation
Vi behöver ventilera våra hus för att få bort gammal, använd luft. Byggkemikalier som plastfärger, limmer, fogmassor och plastgolv belastar vår inomhusluft och ökar behovet av ventilation. Bygg därför aldrig in dessa material i ditt hem.
Självdragventilation kräver ingen ström men arkitekturen måste då från början anpassas till ventilationssystemet för att fungera tillfredställande.
Ett enklare sätt att uppnå en god ventilation är att installera mekanisk frånluft. Det tekniskt mest avancerade systemet är det mekaniska till- och frånluftsystemet. Det är behäftat med många nackdelar som buller, hög elförbrukning och risk för bakterie- och dammspridning genom försmutsade kanaler och filter- men tekniken har utvecklats och idag finns bättre system. FTX- systemet rekommenderas huvudsakligen för passivhus där värmeförlusterna annars blir stora.
Varför behöver vi ventilera?
För ett bra inomhusklimat bör inomhusluften bytas helt var tredje timma. Förutom de emissioner som kommer från människan själv är dagens konventionella hus starkt belastade med en cocktail av kemikalier från byggmaterial och inredning.
Exempel är formaldehyd, (som framförallt finns i spånplattor) VOC- organiska, gasformiga utdunstningar från plastfärger och mjukgörare från plastmattor. Många av kemikalievärstingarna finns i lim och fogmassa. Var därför försiktig med att använda dessa produkter.
En annan luftförorenare är de vattenbaserade plastfärgerna. Vattnet avdunstar – kvar blir en plastfilm som emitterar olika kemikalier. Plastfärgerna blir statiskt elektriska. De försmutsas och slits på ett annat sätt än oljefärger.
Det går inte att vädra bort emissionerna – det ger bara en tillfällig lindring av problemet. Så länge emissionskällan finns kvar kvarstår problemet och luften kommer att återförorenas gång på gång på gång.
Utan byggifter kan man spara in på ventilationen
Rådet är naturligtvis att inte använda giftiga byggmaterial och inventarier som emitterar. I ett hus utan emissioner kan ventilationen dras ner på vintern vilket innebär färre värmeförluster. På sommaren måste ventilationen ändå vara på för att få bort fuktig lukt.
Var ska man ventilera?
I kök och badrum ska det finnas ett tillräckligt frånluftflöde.
Föroreningarna ska ut där de genereras. Friskluften ska tas in där vi vistas mest. Det ska alltid råda ett visst undertryck i huset, men det får inte bli för stort – då uppstår problem med visslande brevlådor och så vidare.
Olika typer av ventilationssystem
Det finns tre sätt att ventilera. Självdrag, enkla ventilationssystem med frånluft, kontrollerad ventilation med värmeåtervinning, FTX. Självdragssystemet och FTX utgör två ytterligheter.
En historisk tillbakablick
Speciella ventilationssystem började byggas för omkring 100 år sedan. Tidigare ventilering skedde automatiskt i och med att man eldade i varje rum, det vill säga gammal luft sögs in i kaminen och försvann ut via skorstenen. Problemet var att det gick åt mycket stora luftmassor. (Ny typ av biobränsleförbränning har inte denna stora luftåtgång). I offentliga lokaler där många vistades samtidigt, till exempel gamla teatrar, fick man elda för högtryck för att ventilationen skulle bli tillräcklig.
När centralvärmen infördes blev det nödvändigt att ombesörja separat luftventilering. Detta reglerade man med en spjäll-lucka i väggen. Samtidigt kom ny luft in genom en enkel öppning. Fram till 1950-talet fanns bara denna metod. Sedan började man använda eldrivna fläktar. Metoden kallas för förstärkt självdrag. I och med införandet av elektriska fläktar började man också att dra horisontella kanaler.
Självdrag
För att åstadkomma ett självdragssystem måste arkitekturen underordna sig ventilationsbehovet. Redan vid utformningen av huset måste hänsyn tas till detta. Takhöjden måste vara förhållandevis hög. Badrummet, som tillsammans med köket har det största ventilationsbehovet, ska ligga centralt i huset.
Det krävs långa, grova kanaler som går rakt upp till taknocken för att leda ut luften. Luftutflödet måste hamna kall över taknock – då kan luften i alla vindriktningar utnyttjas. Kanalerna som går upp på vinden måste vara isolerade annars kondenseras vatten i dem. Inget som bromsar luftflödet får finnas i vägen.
Tekniken med självdrag har bland annat använts i en del skolor. Det krävs då som sagt en ordentlig takhöjd. Ofta är dessa byggnader försedda med lanterniner. Luften leds in i stora jordkanaler och ut genom långa grova kanaler rakt upp i taknocken. Ventilationskonsulent Torkel Andersson är en svensk expert på självdrag. Högt i tak har man haft i lokaler med dålig ventilation. Det bromsar temperaturstegringen.
Självdragskraften= kanalhöjd gånger temperaturen. Det som ger kraften är temperaturskillnad och kanalhöjd. Vertikalt avstånd mellan luftintag och luftutsläpp. När luften är varm rör sig molekylerna mer då blir den lättare = stigkraft.
Ventilationen ska gå över taknock. Termiskt när det inte blåser någonting – då står det stilla. Blåser det svag vind – då blir det lite frånluftflöde. Får inte sitta för långt ner. Ventilationsröret måste vara isolerat när det går upp på kallvinden. Det ska vara grova kanaler rakt upp minst 150 mm när det gäller självdrag. Öppningen ska vara lika stor in som ut.
Ett självdragsystem är mycket känsligt. En köksfläkt slår ut hela systemet – man måste ha svagare fläkt med kåpa istället för en västigfläkt med stark motor. gör om en tilluftsknal till frånluft blir baksug????
Fläkt i självdragsystemet som går igång när vindflödet är för dåligt- sitter i en huv och drar igång. Ventilationsfläktar ser ut som skovelhjulen på en hjulångare. Den kastas radiellt ut. I ett mekaniskt system finns ingen . ordledningar, centralt intag av luften. Grov kanal som går i marken. ska det drivas med självdrag behöves en bra skjuts- mkt kraft behövs för att driva luften genom kanalen. Kanalen måste vara ganska grov
Enkelt ventilationssystem -fläktförstärkt självdrag
Här behöv inget filter. Här suger man bara ut gammal luft. Ett enkelt ventilationssystem innebär att luften sugs in och blåses ut på ett kontrollerat sätt. Den enklaste varianten på detta system innebär ett frånluftsutsug samt friskluftsintag inbyggda vid fönstren. Utsuget ska sitta högt upp så att du inte får en luftmäng högst upp i rummet med förorenad luft. Utsuget från kök, badrum och toaletter gör att det bildas ett litet undertryck i huset Detta får frisk luft att strömma in genom friskluftsintagen. För att luften endast ska strömma in på dessa kontrollerade ställen, och inte genom springor och otätheter i väggarna, måste huset var lufttätt byggt. Det enkla ventilationssystemet möjliggör dock ett tämligen litet luftbyte och kan behöva kompletteras med manuell vädring . Det är också det bästa är att åstadkomma ett korsdrag i bostaden på ca 5 min under dagen. Då får man mest möjliga ventilation med minsta möjliga energiförlust.
FTX aggregat i huset bakom kryddhyllan i köket. Ses ofta som en svart rund burk.
Mekanisk till- och frånluft
I lågenergihus- men framför allt passivhus gör den energiförlust som de enkla ventilationssystemen medför att husens extrema isolering blir till föga nytta. 55 % av värmeförlusterna sker via ventilationen i passivhusen. Genom att återvinna värmen i frånluften kan man minska värmeförlusterna. Det förutsätter ett fläktstyrt system med såväl mekaniskt till- som frånluft.
Man har värmeväxlare. Luften tas inte längre in gm hål i väggen utan via ett centralt intag via ventilationskanaler fördelas den sedan till de olika rummen. Innan den går ut i rummen värms den av den utgående luften i en s.k. värmeväxlare. Tidigare återanvändes den utgående luften och släppte därmed inte bara sin värme utan även fukt, damm och partiklar till inluften. Därför installeras filter som skall stoppa föroreningarna från att spridas till den inåtgående luften. Idag blandar man inte luften längre. Nackdelarna med ett helmekaniskt ventilationssystem är många. Systemet bullrar ofta, är dyrt och tekniskt komplicerat. Det drar också en hel del el och frågan om hur mycket energi som egentligen sparas . Risken för fel och funktionsstörningar blir större än i ett enklare system. Det är viktigt att kanaler och filter regelbundet rengörs för att systemet inte skall utgöra en hälsofara. Om kodens bildas i värmeväxlaren kan den utgöra en bra grogrund för mögelsvampar och andra skadliga mikroorganismer. Ett ventilationssystem måste rengöras varannan eller var tredje månad för att kondens inte ska ansamlas och filtren inte ska täppas till. På många håll slarvas det med detta och ventilationssystemet förorenar då luften istället för att rena den. Den s.k. kontorssjukan är ofta orsakad av ett dåligt fläktsystem, i kombination med emissioner , i inomhusmiljön. Speciellt tidigare modeller av FTX-system där in och uteluft blandades förorsakade stora problem. kanaler försmutsades, de gick baklänges, remmar gick av osv. Men ofta slarvas det med tillsynen. Sammanfattningsvis har system utvecklats till det bättre men är ändå tekniskt komplicerade och kräver regelbunden rengörning och underhåll.
Det är vanligt att FTX-systemet inte bara har värmeåtervinning utan även är försedd med en särskild uppvärmning av friskluften. Uppvärmningen sker dock mestadels med icke miljövänlig elektrisk ström. Luftuppvärmningen fungerar alltid via konvektion vilket leder till ett obehagligt inomhusklimat. Att välja ett FTX-system kan bara rekommenderas för passivhus. Se då till att köpa en tystgående anläggning, helst med motflödande värmeväxlare som är 30 % mer effektiva för värmeåtervinning än de äldre korsflödande modellerna. Kanalerna bör vara glatta, helst av galvaniserad plåt, så att damm inte kan ansamlas.
