Ventilation

Timmerhus-torvtak-Tidigare, skapades ventilationen huvudsakligen genom skorstenen.Text och bild: Cathrine Bülow. Vi behöver ventilera våra hus för att få bort gammal, använd luft, odörer, överskott av fukt och värme. Byggkemikalier som plastfärger, limmer, fogmassor och plastgolv belastar vår inomhusluft och ökar behovet av ventilation. Bygg därför aldrig in dessa material i ditt hem.

Det finns i huvudsak tre typer av ventilation: självdragsventilation, förstärkt självdrag med mekanisk ventilation samt FTX, mekanisk till- och frånluftsystem. Självdragventilation kräver ingen ström, men hela byggandens utformning måste då underkasta sig ventilationen för att fungera tillfredställande. Ett enklare sätt att uppnå en god ventilation är att installera mekanisk frånluft. Det tekniskt mest avancerade systemet är FTX, mekanisk till- och frånluftsventilation.

Det har varit behäftat med många nackdelar som buller, hög elförbrukning och risk för bakterie- och dammspridning genom igensatta kanaler och filter. Tekniken har till viss del förbättrats men FTX kan huvudsakligen rekommenderas för passivhus där värmeförlusterna annars blir stora.

Varför behöver vi ventilera?

För ett bra inomhusklimat bör inomhusluften bytas helt var tredje timma. Vi behöver ventilera ut fukt samt utdunstningar från människan själv. Dagens konventionella hus är dessutom starkt belastade med en cocktail av kemikalier från byggmaterial och inredning som vi behöver få bort. Däremot behöver vi inte ventilera för syrehalten. Det är svårt att bygga så täta hus så att syrebrist kan uppstå.

Ventilation (!) och byggifter förorenar inomhusmiljön

Det paradoxala är att man i forskning (Ole Fanger, Danmark) påvisat att det är själva ventilationssystemet och tilluftskanalerna som är den största föroreningskällan. Se FTX. Därefter kommer rökning inomhus och byggmaterial. Några exempel på luftförenande byggkemikalier är formaldehyd (som framförallt finns i spånplattor), mjukgörare från plastmattor samt VOC — organiska, gasformiga utdunstningar som avges bl.a. från plastfärger. Vattenbaserade plastfärger saluförs som miljövänliga. De är mer eller mindre luktfria när man arbetar med dem men när målningen är klar och vattnet avdunstat  kvarstår en plastfilm som emitterar olika kemiska ämnen.

Det går inte att vädra bort emissioner. Det ger bara en tillfällig lindring. Så länge emissionskällan finns kvar kvarstår problemet och luften kommer att återförorenas gång på gång. Läs mer under sjuka hus/byggifter.

Slutsatsen blir att om vi skippar förorenade tilluftskanaler, byggkemikalier och inte röker inomhus kan vi minska ventilationsbehovet avsevärt framför allt på vintern vilket innebär färre värmeförluster. På sommaren måste ventilationen ändå vara på för att få bort fuktig lukt.

Några grundläggande krav på en ventilationsanläggning

Det ska vara lätt att rengöra ventilationssystemet och luftflödet ska kunna varieras efter behov. Systemet ska inte bullra eller ha en hög energiförbrukning. Det ska innehålla ett minimum av tekniska komponenter som kan krångla.

En historisk tillbakablick

Speciella ventilationssystem började byggas för omkring 100 år sedan. Tidigare ventilering skedde automatiskt i och med att man eldade i varje rum, det vill säga gammal luft sögs in i kaminen och försvann ut via skorstenen. Problemet var att det gick åt mycket stora luftmassor. (Ny typ av biobränsleförbränning har inte denna stora luftåtgång.) I offentliga lokaler där många vistades samtidigt, till exempel gamla teatrar, fick man elda för högtryck under föreställningarna för att ventilationen skulle bli tillräcklig.

När centralvärmen infördes blev det nödvändigt att ombesörja separat luftventilering. Detta reglerade man med en spjällucka i väggen. Samtidigt kom ny luft in genom en enkel öppning. Fram till 1950-talet fanns bara denna metod. Sedan började man använda eldrivna fläktar. Metoden kallas för förstärkt självdrag. I och med införandet av elektriska fläktar började man också installera horisontella ventilationskanaler.

Olika ventilationssystem

Det finns som tidigare nämnts tre sätt att ventilera: Självdrag, enkla ventilationssystem med frånluft, kontrollerad ventilation med värmeåtervinning, FTX. Självdragssystemet och FTX utgör två ytterligheter.

VENTILATION

Tyst elfri ventilation med vinddrivna ventilatorer

Självdrag

För att åstadkomma ett självdragssystem måste arkitekturen underordna sig ventilationsbehovet. Vid utformningen av huset måste stor hänsyn tas till ventileringen. Till exempel krävs att takhöjden är förhållandevis hög. Badrummet, som tillsammans med köket har det största ventilationsbehovet, ska ligga centralt i huset.

Självdragstekniken har använts använts i en del svenska skolor. Framför allt på 90-talet byggdes självdragsventilerade skolor. Luften leds här in i stora jordkanaler där den förvärms på vintern och kyls på sommaren (vissa har riktat farhågor mot att mögelsporer kan ta sig in i jordledningarna). Luften förs sedan upp till klassrummen som har högt i tak. Frånluften går ut genom ventilationsskorstenar och taklanterniner. Undersökningar har visat att de flesta är nöjda med inomhusmiljön i självdragsskolorna.

Det krävs långa, grova (minst 150 mm)  kanaler som går rakt upp, ovanför taknocken för att leda ut luften. Då kan luften i alla vindriktningar utnyttjas. Inget som bromsar luftflödet får finnas i vägen. Principen för självdrag är att varm luft stiger uppåt. Detta i kombination med det vertikala avståndet mellan luftintag och luftutsläppet ger stigkraft och därmed fart på ventilationen. Vid svag vind blir det litet frånluftflöde och man måste ibland ta hjälp av en fläkt.

Nackdelen med ett självdragssystem är att det är mycket känsligt. Vid svag vind försämras ventileringen och en stark köksfläkt kan räcka för att slå ut hela systemet.

Fläktförstärkt självdrag

En enklare lösning än ett renodlat självdragssystem är att fläktförstärka systemet. Den enklaste varianten på detta är ett frånluftsutsug där gammal luft går ut samt friskluftsintag inbyggda vid fönstren.  Det innebär att luften sugs in och blåses ut på ett kontrollerat sätt.

Föroreningarna ska vädras ut där de genereras. I kök och badrum måste det finnas ett tillräckligt frånluftflöde för att vädra ut fukt och matos. Utsugen ska sitta högt upp så att det inte uppstår en luftmängd högst upp i rummet med förorenad luft.

Hur fungerar det?

Utsug från kök, badrum och toaletter gör att det bildas ett litet undertryck i huset. Det får frisk luft att strömma in genom friskluftsintagen. Det måste råda ett visst undertryck i huset för ett bra luftflöde men det får inte bli för stort — då uppstår problem med brevlådor som visslar och dörrar som knappt går att öppna.

I det fläktförstärkta självdragssystemet behövs inget filter och inga förorenade tilluftskanaler.  För att luften endast ska strömma in på dessa kontrollerade ställen, och inte genom springor och otätheter i väggarna, måste huset var lufttätt.

Detta enkla ventilationssystem möjliggör dock endast ett tämligen litet luftbyte och kan behöva kompletteras med manuell vädring. Det bästa är att åstadkomma ett korsdrag i bostaden på ca 5 min under dagen. Då får man mesta möjliga ventilation med minsta möjliga energiförlust.

Mekanisk till- och frånluft

I lågenergihus- framför allt passivhus gör den energiförlust som de enkla ventilationssystemen medför att husens extrema isolering blir till föga nytta. 55 % av värmeförlusterna i passivhusen sker via ventilationen. Genom att återvinna värmen i frånluften kan man minska värmeförlusterna. Det förutsätter ett fläktstyrt system med såväl mekanisk till- som frånluft och en värmeväxlare. Luften tas inte längre in genom hål i väggen utan genom ett centralt intag.  Via ventilationskanaler fördelas den sedan till de olika rummen. Innan luften går ut i rummen värms den av den utgående luften i en s.k. värmeväxlare.

Många nackdelar

Tidigare återanvändes den utgående luften och släppte därmed inte bara sin värme utan även fukt, damm och partiklar till inomhusluften. För att stoppa föroreningarna från att spridas till den inåtgående luften installerades filter. Idag blandar man inte längre in och utgående luft.

Nackdelarna med ett helmekaniskt ventilationssystem är trots det många. Systemet bullrar ofta, är dyrt och tekniskt komplicerat. Risken för fel och funktionsstörningar blir större än i ett enklare system. Speciellt tidigare modeller av FTX-system där in och uteluft blandades förorsakade stora problem. Systemet kunde gå baklänges, remmar gå av med mera.

Fukt och smuts

De roterande värmeväxlarna kan också återföra fukt in i husen och ge husen dubbla fuktlaster som kan bli ett problem- speciellt i superisolerade, täta konstruktioner som passsivhus.

Det är viktigt att kanaler och filter regelbundet rengörs för att systemet inte skall utgöra en hälsofara. Om kondens bildas i värmeväxlaren kan den utgöra en grogrund för mögelsvampar och andra skadliga mikroorganismer. System måste rengöras varannan eller var tredje månad för att kondens inte ska ansamlas och filtren inte ska täppas till. På många håll slarvas det med detta och ventilationssystemet förorenar då luften istället för att rena den. Den s.k. kontorssjukan är ofta orsakad av ett dåligt fläktsystem, i kombination med emissioner, från byggmaterial och inredning.

FTX drar mycket ström

Det är vanligt att FTX-systemet inte bara har värmeåtervinning utan även är försedd med en särskild uppvärmning av friskluften. Uppvärmningen sker mestadels med icke miljövänlig elektrisk ström. Dessutom fungerar luftuppvärmningen via konvektion vilket leder till ett obehagligt inomhusklimat.

Sammanfattningsvis har system utvecklats till det bättre men är ändå tekniskt komplicerade och kräver regelbunden rengörning och underhåll. Att välja ett FTX-system kan bara rekommenderas för passivhus. Se då till att köpa en tystgående anläggning, helst med motflödande värmeväxlare som är 30 % mer effektiva för värmeåtervinning än de äldre korsflödande modellerna. Kanalerna bör vara glatta, helst av galvaniserad plåt, så att damm inte kan ansamlas.