Kompost
Att kompostera är ett enkelt och ekologiskt förträffligt sätt att ta hand om överblivet hushålls- och trädgårdsavfall. Tusentals små kryp och bakterier förvandlar dina matrester till den allra finaste, näringsrika mylla, utan att du behöver anstränga dig. Kompostjorden är minst lika bra som dyra jordförbättringsmedel i handeln.
Anlägg en stor kompost där temperatur och fukthalt lättare hålls jämn. Det går bra att anlägga komposten direkt på marken. Varva kolrikt, grovt material som löv och kvistar med näringsrikt avfall som matrester och gräsklipp.
Placering av komposten
Det mest praktiska är att anlägga komposten nära trädgårdslandet. En fördel är också om komposten inte ligger långt ifrån köket.
Det är bra om komposten skuggas av ett träd eller större buskar. Det gör inget om rötter från träd eller buskar växer in komposten. Det kan snarare vara en fördel eftersom växterna tar upp en del av näringen från komposten som annars kan läcka ner i grundvattnet.
Kompostbehållare eller inte?
Det finns en mängd olika typer av kompostbehållare på marknaden, men det går lika bra att kompostera i en hög på marken. Täckt med löv eller halm kan en komposthög upplevas som ett mer naturligt inslag i trädgården.
Välj en stor kompost
Om du väljer att köpa eller konstruera en behållare, ta i rejält. Du behöver vanligen en större kompost än du tror. En stor behållare håller värme och fukt bättre. Om komposten är för kall blir nedbrytningsprocessen långsam och bakterier, ogräsfrön och skadliga insektslarver överlever och förökar sig. Temperaturen ska ligga mellan 35 och 55 grader, som allra snabbast går nedbrytningen mellan 40 och 55 grader.
Se till att konstruktionen är stabil och tål hårda tag under många år. Använd inte tryckimpregnerat eller träskyddsmedelsbehandlat virke. Komposten ska ha en öppen botten där det eventuellt kan finnas ett grovmaskigt nät.
En komposthög direkt på marken ska vara minst en och en halv meter bred och knappt en meter hög. Den kan formas som en limpa.
Att komma igång med komposteringen
Börja med att lägga luftigt material som grenar, kvistar eller häckklipp i botten. Fyll sedan på med köks- och trädgårdsavfall. Tänk på att alltid varva olika material. Då mår komposten bäst. Placera ogräs och animaliskt avfall mitt i komposten där nedbrytningen går snabbast.
Tillsätt trädgårdsjord eller kompostmaterial för att få igång processen. De speciella kompostmedel som finns i handeln är överflödiga. Använd inte kalk. Det tar bort det värdefulla kvävet ur komposten. Av miljöskäl, använd inte handelsgödsel vare sig i komposten eller trädgården i övrigt.
Att tänka på vid komposteringen
Det viktigaste är att komposten håller temperaturen och är lagom fuktig samt att det finns tillräckligt med syre. För bästa resultat, blanda kolrikt, grovt avfall som löv och kvistar eller sågspån med näringsrikt som matrester och gräsklipp. Annars är det lätt hänt att komposten luktar illa och drar till sig flugor.
Finfördela materialet
Nedbrytningsprocessen går fortare om kompostmaterialet är finfördelat. Finhacka löv, häckklipp och småkvistar genom att köra över det ett par gånger med gräsklipparen. För större mängder grövre material behövs en kompostkvarn.
Fukt
Konsistensen ska vara lätt fuktig med en fukthalt på 50-60 procent — som en urvriden disktrasa ungefär. I en öppen behållare eller i en komposthög direkt på marken är det i regel inga problem att hålla en jämn fuktighet. Vid torka eller i en sluten behållare måste man däremot vattna med jämna mellanrum.
Luft
Komposten behöver syre för att fungera bra. Med en blandning av olika avfall får man i regel den luftväxling som krävs. Blanda i grövre material om innehållet blir för kompakt. Packa aldrig komposten!
Fyll på ett par liter trädgårdsjord eller kompostmaterial då och då för att påskynda nedbrytningsprocessen.
Kompostavfallet inomhus
Kompostkärlet inomhus bör inte vara för stort och tömmas ofta för att slippa lukt. Man kan lägga komposterbara plastpåsar av tex majs eller papp, för att slippa diska behållaren varje dag.
Nackdelen är att påsar ofta läcker och att det tar längre tid att komposterna avfall i påse. Ett tips är att använda gamla mjölkkartonger.
Slutresultatet — jord av hög kvalitet
När behållaren är full eller den öppna komposten fått den storlek du vill ha låter du komposten vila ett par månader. Täck en öppen kompost med löv eller halm.
Beroende på kompostinnehåll, temperatur och fukthalt tar det nu mellan några månader och upp till ett par år innan komposten är färdig. Om du vill snabba på förloppet kan du vänd tinnehållet ibland men det är ett tungt arbete som inte är nödvändigt om du har tid att vänta.
Om du använder kompostbehållare har vissa av dem två fack. Här kan du fylla det första och låta det eftermogna medan det andra fylls på. Du kan sedan ta ut den färdiga myllan nertill och låta det övre materialet ligga kvar i behållaren. Ett alternativ är att ha två komposter.
Vad kan komposteras?
Grundregeln är att allt du kan äta också kan komposteras. Plus lite till:
- Skal från frukter och grönsaker
- Bröd
- Kaffe- och tesump
- Fisk, kyckling och kött (undvik större köttben)
- Äggskal (tar lite längre tid)
- Trädgårdsavfall (grenar och kvistar flisas)
- Vissna blommor och krukväxter
- Hushållspapper i små mängder (förutsatt att det inte sugit upp skadliga ämnen).
- Blöjor (plastfria) i små mängder
- Sjögräs och tång — innehåller mycket kväve. Blanda därför upp med löv eller sågspån.
- Snäckskal — i mindre mängder
- Stallgödsel. Gör underverk i komposten. Blanda med torra löv, halm sågspån eller annat kolrikt material
- Sågspån är bra att lägga i komposten. Blanda väl. Om du sågar upp ved med motorsåg, tänk då på att sågspånet alltid innehåller en liten mängd kedjeolja och inte är lämpligt att lägga i komposten. Om du inte redan har gjort det så byt till biologiskt nedbrytbar kedjeolja.
- Torv — går bra att blanda i komposten i mindre mängder, men gör bättre nytta direkt i trädgårdslandet.
- Urin — samma som ovan.
- Vass — är rik på näring och finfördelad passar den därför bra i komposten.
Det här ska INTE komposteras:
- Plast, glas och metall
- Batterier, mediciner, målarfärg eller annat miljöfarligt avfall
- Fimpar och städdamm, innehåller tungmetaller och andra gifter
- Aska och kalk (Det är en vanlig ska kalkas, men det är helt fel, och gör i regel mer skada än nytta eftersom för komposten värdefullt kväve avgår till luften som ammoniak)
- Större benrester
- Sjuka växtdelar
- Handelsgödsel — bör av miljöskäl undvikas
- Sand, sten, lera, gyttja
- Fett, t.ex. smör och matolja i större mängder, bör undvikas
- Salt — kan i stora mängder vara skadligt
Vanliga kompostproblem
Komposten luktar illa. Oftast är den då för blöt, eller innehåller för lite kolrikt material. Tillsätt mer strömaterial och rör om.
För mycket lakvatten. Uppstår med sluten botten. Se ovan.
