Radon

Text: Cathrine Bülow. Radon är en osynlig och luktfri radioaktiv gas som kan finnas i olika mineraliska byggmaterial (främst blå lättbetong), i vatten och i berggrunden. Radon ökar risken för lungcancer. Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att mellan 400 och 500 lungcancerfall per år orsakas av radon i inomhusmiljön och att hela 400 000 bostäder i Sverige har förhöjda radonhalter. För att skydda dig mot radon, mät radonhalterna vid nyköp om du har blålättbetong i väggarna eller bor i ett område med höga markradonvärden. Om höga radonvärden hittas finns en mängd åtgärder du kan vidta beroende på vilken radonkällan är.

På vilket sätt är radon farligt?

Radon bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. Vid sönderfaller bildas så kallade radondöttrar, som är radioaktiva metallatomer. Radondöttrarna är farliga genom att de fastnar i husdammet som vi andas in och på så sätt kommer ner i lungorna, där de ökar risken för lungcancer. Lungcancerrisken ökar ju högre radonhalten är samt ju längre tid man vistas i miljön. Radon är speciellt farligt för rökare, vars lungor redan är belastade. Det tar minst 15 år att utveckla radonrelaterad cancer.

Rikt- och gränsvärden

Radon mäts i enheten becquerel per kubikmeter inomhusluft (Bq/m3). 1 Bq/m3 innebär att en atom sönderfaller per sekund i varje kubikmeter luft. Myndigheterna har fastställt bindande gräns- och rekommenderade riktvärden för radon. Enligt dessa räknas värdena som förhöjda om de ligger över 200 becquerel (Bq) per kubikmeter.

Du kan läsa mer om gränsvärden i Boverkets byggregler och Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter samt om riktvärden i Socialstyrelsens allmänna råd om radon i inomhusluft (pdf).

Radon i förhållande till andra strålkällor

Vi utsätts för radioaktiv strålning från olika källor, bland annat från rymden, från marken och i samband med röntgenundersökningar (speciellt skiktröntgen ger mycket höga stråldoser), men hälften av den årliga stråldosen kommer från radon i våra bostäder. Enligt beräkningar skulle 200 lungcancerfall per år kunna undvikas om man sänkte radonhalten i alla hus som har över 200 Bq/m3.

Var i huset kan radon finnas?

Radon i bostaden kan komma från marken under och runt om huset, från byggnadsmaterialet och från grundvattnet.

Marken

Marken är den vanligaste radonkällan. På kommunernas miljökontor finns områdeskartor som visar radonsituationen där du bor. Kontakta hälso- och miljökontoret i din kommun för mer information. I jordluften finns det alltid radon som kan tränga in i huset genom golvbrunnar och sprickor. Därför rekommenderar Statens strålskyddsinstitut att alla hus med markkontakt mäts.

Blå lättbetong

Alla mineraliska byggnadsmaterial, till exempel betong, tegel och lättbetong, innehåller små mängder radium. Men radoninnehållet är ytterst litet och betydelselöst ur hälsosynpunkt. Med ett undantag: alunskifferbaserad lättbetong, så kallad blåbetong. Jämfört med andra bergarter innehåller alunskiffer förhöjda halter uran och blålättbetongen avger både gammastrålning och radon. Blåbetong kan finnas både i ytter-, innerväggar och bjälklag. När luftväxlingen är dålig kan det ge radongashalter uppåt 1 000 Bq/m3, vilket är mer än fem gånger högre än acceptabelt.

Blålättbetongen användes från 1929 till slutet av 1970-talet. Tyvärr hann den användas i både väggar och bjälklag i nästan 50 år och under en period då det byggdes väldigt många hus.

Vatten

Det är ovanligt med höga radonhalter i kommunalt hushållsvatten. Men vatten från bergborrade brunnar eller från kallkällor kan innehålla radon. Vid mer än 1 000 Bq/l bedöms vattnet vara otjänligt som dricksvatten. Förhöjda radonhalter i dricksvattnet kan leda till att radonhalten inomhus är förhöjd. När radonhaltigt vatten tappas upp eller används i tvätt- eller diskmaskiner avgår nämligen en stor del av radonet till inomhusluften. Man bör därför alltid mäta radonet i inomhusluft om man upptäcker förhöjda radonhalter i vattnet.

Riskerna med att inandas radon är betydligt större än med att dricka radonhaltigt vatten. Radon som dricks tas upp i magsäcken och transporteras ut i kroppen relativt snabbt.

I dessa fall bör du göra radonmätning

  • Om du bor i ett hus byggt av blålättbetong.
  • Om du bor i ett område med förhöjda markradonvärden. För att hitta och åtgärda alla radonbostäder behövs mätningar i så gott som alla småhus och lägenheter med markkontakt.
  • Vid förändring av ventilation eller uppvärmningssystem.
  • Om du ska flytta in i ett nytt hus. Det är viktigt att känna till att radon aldrig räknas som dolt fel eftersom det är mätbart. Det betyder att den förre ägaren inte är ersättningsskyldig även om det efter köpet visar sig att värdena är skyhöga. Mät alltså före köp om du är det minsta misstänksam. En noggrann mätning tar dock två till tre månader och ett husköp går för det mesta betydligt snabbare än så. För att vara på säkra sidan kan du begära ett förbehåll i köpekontraktet.
  • Vid ny-, om- och tillbyggnad av småhus.
  • Vid förändring av ventilation eller uppvärmningssystem.

Hur man mäter radonhalten

För att mäta radon i inomhusluften används små mätdosor, så kallade spårfilmsdosor, som beställs genom miljökontoret eller ett laboratorium. Spårfilmen reagerar på radonet. Mätningen tar minst två månader att genomföra, men det är enkelt och kostar bara några hundralappar. Mätningen ska göras under eldningssäsongen, från oktober till och med april. Efter 8-16 veckor är det dags att skicka tillbaka dosorna. Resultatet kommer med posten.

Om du behöver en mätning snabbt, till exempel vid en husaffär, finns en så kallad rådgivande korttidsmätning. Den tar några dygn men är mer osäker och kan inte ligga till grund för radonbidrag.

Om ditt hus kan innehålla blå lättbetong bör du även mäta gammastrålningen. Det är lite dyrare och kostar c:a 1 000 kr. Vissa kommuner hyr ut mätinstrument.

Har huset för höga radonvärden – det går att åtgärda

Beroende på var radonet kommer ifrån finns många åtgärder sam kan vidtas. Prislappen kan variera mellan några få hundralappar för tätning av rörgenomförningar till uppåt 100 000 kronor för att åtgärda ett ventilationssystem. Tyvärr förekommer det att saneringsfirman väljer fel åtgärd eller utför den felaktigt. Därför är det viktigt att hitta en duktig fackman. Det finns tyvärr ingen certifiering av sanerare, men på Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida finns en förteckning över radonsanerare som gått kurs i ämnet.

Skriv avtal med konsulten du anlitar. Det är viktigt att radonhalten ska vara under ett överenskommet värde per kubikmeter för att arbetet ska betraktas som slutfört. Formuleringen att värdet ska ha ”sjunkit väsentligt” är vanlig men inte godtagbar!

Efter saneringen måste du underhålla den utrustning som eventuellt installerats. Du behöver också göra mätningar då och då genom åren för att kontrollera att saneringseffekterna är bestående.

De åtgärder som finns för att minska gammastrålningen från blåbetongen är att skärma av den, eller om det handlar om väggar som inte är bärande, att ta bort dem. SSM anser inte att det är motiverat att vidta några åtgärder för att sänka gammastrålningen från blåbetongen. Men om man ändå vill minska gammastrålningen krävs tunga byggnadsmaterial. En tegelvägg dämpar gammastrålningen med cirka 50 procent. Om man använder gipsskivor krävs det upp till tio skivor för att dämpa gammastrålningen lika mycket.

Källor/läs mer

www. strålskyddet.se

Strålsäkerhetsmyndigheten

Energideklarationen

Boverkets byggregler

Läs mer – Så mäter du radon (Radonguiden)

Läs mer – Så tar du bort radon (Radonguiden)