PCB

Text: Cathrine Bülow. PCB är en grupp svårnedbrytbara klororganiska gifter. De anrikas i näringskedjorna och har skadliga effekter på djur och människor. De stör bland annat immunsystemet och kan orsaka cancer.

PCB har använts som tillsats i hydrauloljor, som flamskyddande överdrag på takplattor, samt som mjukgörare i elastiska fogmassor för tätning av färdigbyggda betongelement eller för tätning mellan fönster och betongelement. Det är framför allt kontorsbyggnader, skolor samt storskaliga hus från miljonprogrammets dagar som är drabbade. Fogarna når sällan in till husets innerväggar varvid belastningen i regel inte blir så hög.

Miljörisk vid rivning

Det är viktigt att känna till PCB-förekomst inför en rivning, då giftet annats kan spridis ut i miljön. Kontakta kommunen för information om provtagning m.m. PCB kan finnas kvar i vissa byggmaterial från 1956-1973.

PCB användes i Sverige framförallt i den stora satsningen på bostadsproduktionen på 1960-talet (miljonprogrammet), där PCB tillsattes som mjukgörare i de fogmassor som var till för att täta och ta upp rörelser i fasader av betongelement.

PCB-föreningar är oljelika trögflytande vätskor. De har värdefulla tekniska egenskaper och har därför också använts i elektriska produkter, transformatorer och kondensatorer och även som mjukgörare i vissa plaster.

PCB sprids till miljön genom att de läcker ut från bland annat fogmassor i byggnader och genom att PCB som sedan tidigare finns i miljön flyttar sig med vind och vatten. Varje år faller uppskattningsvis 2 ton PCB ner över Sverige.

PCB lagras i fett och bryts ner mycket långsamt (har hög persistens). Det innebär att det kommer att finnas i miljön under lång tid.