Sjuka hus/byggifter

sjuka hus döskalle

Text och bild: Cathrine Bülow. Många byggmaterial som används idag innehåller miljö- och hälsofarliga ämnen. Byggifter, byggfusk och olämpliga byggmetoder kan orsaka problem med s.k. sjuka hus och ohälsa hos de boende (bl.a. i form av Sick Building Syndrome). Andra saker som kan göra ditt hem ohälsosamt är fukt och mögel, lungskadliga fibrer från asbest eller mineralull, elsmog, radon och dåligt fungerande ventilationsanläggningar som sprider föroreningar.

Bygg med sunda naturmaterial och med väl genomtänkta och beprövade byggmetoder, så slipper du bli sjuk av ditt hus.

Redan de gamla romarna …

Problem med sjuka hus och byggmaterial som skapar ohälsa är inget nytt. Redan de gamla romarna förgiftades av vatten från blyledningar. Arsenik och andra giftiga pigment i gamla färger ledde till ohälsa och i värsta fall till döden. Men även om farliga material förekom även i äldre tiders arkitektur, var byggandet fram till andra världskriget huvudsakligen baserat på välbeprövade byggmetoder och naturliga, lokalproducerade byggmaterial.

Byggkemikalier leder till kemisk cocktail i våra bostäder

Som beskrivet under avsnittet ekobygghistoria förändrades byggandet drastiskt efter andra världskriget, när traditionella metoder och material ersattes av nya konstruktionsmetoder och av allt fler syntetiska produkter och byggkemikalier — ett flöde vi dessvärre ännu inte sett slutet på. Problemen lät inte vänta på sig. Platta tak och flerskiktskonstruktioner skapade problem med fukt och mögel. Asbest blev efterkrigstidens stora materialskandal, följt av den radioaktiva blålättbetongen, flytspackel och enstegstätning med åtföljande mögelproblem, för att nämna några.

I våra bostäder utsätts vi idag för en cocktail av kemiska ämnen från byggmaterial och inredning. Vid en luftanalys av ett vanligt 1980-talshus hittade man över 200 olika kemiska ämnen i luften. Ämnen som härrörde från syntetiska limmer, lacker, färger, fogmassor, plastgolv, inredning med mera. En exponering för molekylära sopor skulle man kunna kalla det. I ett kallt land som Sverige där vi tillbringar en stor del av vår tid inomhus kan detta bli en betydande belastning för organismen.

Fullskaleexperiment

Istället för att använda obetänkliga och välkända naturmaterial, använder vi idag en rad kemiska byggprodukter inom byggandet. Många gånger visar sig farorna med dessa material först efter åratal av användning. Sedan ett sextiotal år tillbaka och fram till dags dato genomför vi således fullskaleexperiment inom byggandet, både vad gäller byggmetoder och materialval. Anledningen till att man väljer det osäkra före det säkra är naturligtvis industrins intresse av att ständigt hitta nya produkter som det går att tjäna pengar på och förhoppningar om rationaliseringsvinster inom byggsektorn.

Vi lever också i ett expertsamhälle där basal kunskap om livets hörnstenar som livsmedelsproduktion/odling och byggande gått förlorad bland ”vanligt folk”. Vi förlitar oss istället blint på att experter vet bäst och konsumerar oftast okritiskt de produkter industrin marknadsför. Materialindustrin arbetar med ramavtal gentemot byggförtagen, vilket innebär att inköp av stora materialkvantiteter pressar priserna. Detta gör att byggföretagen ofta är ointresserade av att ställa om till alternativa, mer miljövänliga produkter. En annan förklaring till det myckna användandet av byggkemikalier är den hårda tidspressen på dagens byggen. Färger, spackel m.m. ska torka snabbt så att man fort kan arbeta vidare. Denna brådska bidrar ytterligare till sjukahus-problematiken genom att det leder till fuktproblem, men också till att utsöndringen av byggkemikalier ökar. Till exempel avges betydande mängder kemikalier från golvmattor och golvlim, där underliggande betonggolv inte fått torka ut ordentligt innan golvmattan lagts på, då fukten löser upp olika ämnen. Detta har förorsakat storskaliga sjukahusproblem i bland annat Skarpnäck utanför Stockholm.

Byggvaruindustrin prackar ständigt på oss nya material med förespeglingen att de är underhållsfria, lättstädade o.s.v. Vid en närmare granskning visar sig detta oftast inte stämma. Konstmaterial slits ofta fult och är omöjliga att reparera. Ett exempel är plast- och laminatgolv. Har det väl uppstått hål och repor går det inte att göra något åt, medan ett trägolv kan slipas och oljas gång på gång. Underhållsomöjliga vore därför en mer korrekt benämning på dessa produkter. Syntetmaterialen baseras dessutom på ändlig olja och leder ofta till kemiska emissioner i boendemiljön och utsläpp av giftiga ämnen i samband med tillverkning och deponi.

KRAV-märkta byggvaror önskvärt

Allt fler människor tänker på vad de stoppar i sig. Försäljningen av KRAV-märkta livsmedel har ökat och tillsatser i maten har allt mer börjat ifrågasättas. Medvetenhet om byggmaterialens betydelse för vår hälsa är inte lika spridd. Kanske borde byggmaterial också KRAV-märkas? De miljömärkningar som finns idag silar kanske bort en del av de värsta materialen, men kraven är ändå lågt ställda. Byggnadens funktion är egentligen att var en skyddande barriär mot omvärldens kyla, fukt o.s.v — vår tredje hud om man så vill. Våra bostäder interagerar oundvikligen med våra kroppar. Vad vi bygger in i våra hus kommer vi också att inandas, ta upp genom huden o.s.v. Idag utgör denna barriär sorgligt nog ofta en fara för oss eftersom vi fyller den med gifter i form av konserveringsmedel, mjukgörare, lösningsmedel, flamskyddsmedel m.m. som avges från plastmattor, färger, möbeltextiler, limmer, lacker, fogmassor, fogskum o.s.v. För den som värnar om sin hälsa är det essentiellt att omge sig med rena, sunda material, som inte avger föroreningar och därmed förpestar inomhusmiljön.

Dålig kontroll på kemikalier

I EU marknadsförs c:a 120 000 kemikalier. Högst 5 % av dem är undersökta vad gäller deras verkan på människor. Man kan tycka att en tillverkare borde behöva undersöka om ett kemiskt ämne är farligt innan försäljning tillåts, men idag gäller istället principen att alla nya kemiska ämnen är tillåtna till dess att det visat sig orsaka skador. Ett grundläggande fel är också är att ingen innehållsdeklaration för byggvaror krävs. Tillverkarna kan också välja att hålla andelen giftiga ämnen under de gränsvärden som gäller för att de ska vara tvingade att förse förpackningarna med varningsetiketter.

Läs mer om byggkemikalier och vilka material du ska undvika här.

Lätt att välja rätt

Egentligen är det ganska rätt att välja rätt. På samma sätt som man vid val av livsmedel bör välja så obehandlade och naturliga råvaror som möjligt, bör man tänka på samma sätt vad gäller byggmaterial. Välj naturmaterial som trä, tegel, lättbetong, lera, isolering av lin, hampa eller cellulosa. Golvmaterial av trä, klinker, sten eller kork. Använd naturliga färgtyper som linoljefärg, naturfärg, lerfärg, slamfärg mm.

Fibrer

Vi kan också utsättas för fibrer från mineralull och gamla asbestmaterial i våra byggnader. Asbest är idag ett förbjudet byggmaterial, men decennier av användning gör att det fortfarande finns stora mängder asbest i äldre byggnader, som antingen hamnat där under byggnationen eller vid senare renovering. Asbest kan finnas i allt från plastmattor och fasadbeklädnad till kakelfix, rör- och pannisolering. Vid renovering eller förslitning av dessa material kan cancerframkallande asbestfibrer komma ut i inomhusmiljön och förorena den. Läs mer om asbest här.

Mineralull framställs i en mycket energikrävande process och ger en dålig, dammig arbetsmiljö med skadliga fibrer. Otillräckligt inkapslat kan materialet också avge fibrer i det färdiga huset. Värst är det när isoleringen inte är inplastad alls, till exempel i undertaksplattor eller som drev runt dörrar och fönster. När luft drar genom isoleringen lösgörs fibrer som sprids i inomhusluften.

Fukt och mögel

Mögelsvampsporer är jämte dammkvalster den viktigaste orsaken till allergier som utlöses i bostäder. Mögel och fuktproblem har drabbat en mängd hus som byggts billigt och dåligt. Anledningen är felaktiga konstruktioner eller brådska i byggprocessen, där materielen inte fått torka ut ordentligt eller väderskyddats under bygget. Dåligt uttorkade material ökar också avdunstningarna från olika byggkemikalier.

Flytspackel

Under 80-talet avlöste flytspackelskandalerna varandra. Fuktiga betonggolv som inte tilläts torka ut ordentligt innan mattläggningen var en bov i dramat. Flytspacklet innehöll kasein — ett i sig ofarligt mjölkprotein — som i närvaro av fukt avgav olika ämnen. Även mattlimmerna kunde lösas upp och avge giftiga gaser. Hela bostadsområden har fått saneras och byggas om till stora kostnader.

Ventilationsanläggningar kan sprida föroreningar

Vi behöver ventilera våra hus för att få bort gammal, använd luft. Byggkemikalier som plastfärger, limmer, fogmassor och plastgolv belastar vår inomhusluft och ökar behovet av ventilation. Enligt en dansk studie visade det sig dock att själva ventilationssystemet var den mest förorenade faktorn i många bostäder, genom att den cirkulerade runt smutsig luft. På kontor, skolor, sjukhus och i andra offentliga är problemen oftast störst när storskaliga ventilationsanläggningar effektivt sprider virus, pollen, damm, bakterier och fibrer ut i lokalerna. Med sunda byggmaterial som inte avger gifter, minskar således ventilationsbehovet. Det är också viktigt att underhålla och rengöra en befintlig ventilationsanläggning. Läs mer under ventilation.

Legionella

Legionella är en naturlig sötvattenbakterie som anpassat sig till människans moderna vattenmiljöer. Bakterierna förökar sig lättast i stillastående vatten mellan +20 °C och +45 °C och smittar genom inandning av vattenånga i t.ex. duschar eller bubbelpooler.

Legionella kan förorsaka en speciell typ av lunginflammation, även kallad legionärssjuka, med 10 – 20 % dödlighet. Det är vanligen vattensystem i stora byggnader, till exempel hyreshus och sjukhus, som kan koloniseras med legionellabakterier. I Sverige anmäls årligen 5 – 10 fall av vårdrelaterad legionellainfektion.

För att undvika legionellatillväxt är det viktigt med ett bra flöde i vattensystemets alla delar och regelbunden rengöring av t.ex. bubbelpooler. Varmvattentemperaturen ska vara lägst 60 °C i varmvattenberedare.

Elektrosmog

Elektrosmog av olika slag belastar den mänskliga organismen. Källorna är allt från olika maskiner och apparater till högspänningsledningar och järnvägar. Studier har till exempel visat att människor som bor nära högspänningsledningar och järnvägar löper större risk att drabbas av cancer, speciellt leukemi, hjärt- och kärlsjukdomar, depressioner och nervbesvär. Men även svagare elektromagnetiska fält påverkar hälsan negativt. Läs mer här.

Sick Building Syndrome

När människor blir sjuka av sitt boende kallar man det i USA för BRI — ”building related illness”. Om orsakssambandet inte är helt klart talar man istället om SBS, d.v.s. ”sick building syndrome”. Symptomen är huvudvärk, illamående, utslag, rinnande ögon, koncentrationsvårigheter, tankestörningar m.m. Ett tecken på att besvären är kopplade till bostads- eller arbetsbyggnaden är att de minskar i samband med semester och helger. Flera läkarkongresser har på senare år ägnats åt dessa diagnoser samt åt MCS (multiple chemical syndrome) — en oförmåga att tåla olika kemiska ämnen.