Lågenergihus/passivhus
Passivhus isolerat med cellulosa, Eksjö
Att bygga hus med låg energiförbrukning är en viktig del i ett miljöanpassat byggande. Globalt sett utgör det också en viktig del i kampen mot klimathotet. Välj en kompakt byggnadskropp, isolera huset väl, bygg vindtätt och använd energisparfönster samt placera fönstren rätt i byggnaden. Vid årsskiftet 2020/2021 ska alla nybyggda hus i Sverige vara nära noll-energihus. Offentliga byggnader ska gå före och där gäller kravet redan från årsskiftet 2018/2019.
Värmeeffektiva hus byggs genom att:
Bygga hus i rätt läge och välja en planlösning som passar med väderstrecken. Vindutsatta lägen, fuktiga eller starkt skuggade platser är olämpliga att lokalisera huset på. Välj torra lägen, en tomt med god solinstrålning och vindskydd. Läs mer under att välja tomt. Är huset vindutsatt eller beskuggat av höga träd går det naturligtvis att ordna med trädfällning. Var dock aktsam med gamla värdefulla lövträd — som ju för övrigt ändå fäller löven vintertid. Och skapade vindskydd – i viss mån kan ju även en fuktig mark dräneras. Men ju bättre naturliga förutsättningar, desto lättsammare är det att bebygga tomten.
Isolera husen väl. (Glöm inte helheten – tänk på att isoleringsmaterialen också ska vara ekologiska. Läs mer under Isolering.) Längst gånget kan huset uppfylla passivhus-standarden. Då krävs i stort sett inget värmesystem i huset.
Bygg vindtäta hus. Minimera energiförluster genom att se till att dörrar, fönster och fogar är ordentligt tätade. Även här gäller det att inte förlora helhetstänkandet. Välj bort osunda byggmaterial såsom fogskum, mineralullsdrev. Dreva istället med lin eller hampa, ull eller lera. Läs mer under Drev och fogmassa.
En missuppfattning är att otäta hus ”andas” — att de därmed skulle vara sunda och ge en bra ventilering i huset. Vindflödena i huset bör vara kontrollerade. Ett sunt konstruktionssätt innebär hygroskopiska material som är fuktbuffrande, men däremot inte vindöppna. Detta förväxlas ofta!
För att kontrollera vindtätheten i huset kan en provtryckning eller fotografering med infrakamera göras. Speciellt i flerskiktsväggar (se Huskonstruktioner) gäller det att se upp med köldbryggor och otätheter.
Använd energisnåla 3- eller 4-glasfönster. I bland kan en mer estetisk lösning vara att sätta fast en tredje ruta eller innanfönster, speciellt i gamla hus. Den kan då tas bort sommartid. Välj av miljöskäl träfönster framför fönster med bågar och karmar av plast eller aluminium. Välj gärna obehandlade fönster som målas med linoljefärg eller be att få detta från fabriken.
Placera fönstren rätt. Genom att ha större fönster i söder och mindre, färre fönster i norr går det att utnyttja den passivvärme som solvärmen ger till huset och minimera den avkylning som kommer från norrsidan. De rum i huset där man vistas mycket dagtid placeras i söder medan sovrum eller förvaringsrum, hobbyrum, klädkammare gästrum, som kan hållas svalare, hellre placeras i norrläge. Läs mer under Fönster.
Välj en yteffektiv planlösning för att undvika onödiga ytor som kräver uppvärmning. Öppen planlösning gör att värmen lättare kan cirkulera i huset. Dock är det viktigt att det går att stänga mot svalare utrymmen. En fläkt kan användas för att sprida värmen i huset.
Arbeta gärna med centrerade husvolymer — en kub har betydligt mindre ytterytor än en långsträckt eller vinklad byggnadsform. Ett flerfamiljshus är så klart mer värmeeffektivt än ett friliggande småhus.
Använd tunga, värmelagrande material i huset som kan magasinsera värme. Även i lätta konstruktioner kan en invändig tegel- eller timmervägg användas för att fylla denna funktion.
Passivhus
Idag är det möjligt att bygga hus som förbrukar ytterst lite energi. Det sker genom att man bygger täta klimatskal, isolerar väggarna mycket väl, återvinner frånluft ur ventilationen samt använder vitvaror med energiklass A.
Värmebehovet täcks till största del av passiv solvärme och den värme som boende och hushållsapparater alstrar — därav namnet passivhus. Passivhusen har dock kritiserats för att ofta vara isolerade med miljöskadliga material (som mineralull och cellplast). Dessa isoleringsmaterial förbrukar mycket energi vid framställningen och har en rad andra miljömässiga nackdelar. Men det finns också exempel på ekologiskt byggda lågenergihus med en miljöanpassad isolering.
Fuktproblem i passivhus
Det finns en ökad risk för fuktskador i superisolerade hus på grund av den täta konstruktionen. Passivhus är försedda med från och tilluftsventilation men ventilationsanläggningarna har inte alltid avsedd effekt. De roterande värmeväxlarna kan istället återföra fukt in i husen och ge husen dubbla fuktlaster. I extremt välisolerade hus är temperaturen i luftspalten i stort sett densamma som i utomhusluften. Luftspaltens förmåga att ventilera bort fukt förloras därmed och fuktnivån i husets yttre delar ökar. Husets isolationsförmåga försämras med hög fukthalt.
För att förebygga problem ska värmeisoleringen alltid placeras utvändigt och det krävs en bra ventilation som vädrar ut fukten. Man måste också ta hänsyn till var i landet man bygger, eftersom temperaturen är avgörande. Trä möglar betydligt mer i Sydsverige än i Norrland.
