Hemtextilier

Text och bild: Cathrine Bülow. Välj helst mattor, gardiner, dukar, sängkläder och andra hemtextilier av ekologiskt framställda textilfibrer. Konventionell bomull odlas med giftiga bekämpningsmedel och miljöskadliga färg- och blekmedel används  i produktionen. Textilarbetarna i tredje världen utsätts därmed för en oacceptabel arbetsmiljö, där förgiftningar och sjukdomar ofta blir följden. Även den yttre miljön belastas hårt av de miljövidriga produktionsmetoderna.

Att använda textilfibrer som kan framställas i vårt klimat är ett bra alternativ. Lin, ull och hampa är exempel på nordiska textilfibrer. De är slitstarkare och mer smutsavvisande än bomull. Dessutom innehåller de betydligt mindre gifter än bomull, även om de är inte ekologiska, och är ett klimatsmart alternativ som inte kräver några långa transporter.

Lakan

Välj helst lakan och andra sängkläder i bomull från ekologiska odlingar. De är numera ganska lätta att få tag på. Om man använder konventionella sängkläder, bör man helst tvätta dem ett par gånger i 90 grader innan användningen för att få bort kemikalier från odling, färgning och blekning. På så sätt skonar du din kropp från en del giftämnen, men istället sprids gifterna ut i avloppsvattnet — så ekologiskt odlade textilier är alltid att föredra!

Se upp med antiskrynkbehandlade lakan och lakan med fototryck. De innehåller speciellt många giftiga färgämnen. Textilier som luktar starkt indikerar också innehåll av starka kemikalier.

Konventionella täcken och kuddar består vanligen av syntetfibrer eller dun. Dun är olämpligt för allergiker eftersom det avger små mjälliknande partiklar. Ur djuretisk aspekt är dun dessutom olämpligt eftersom dunen ofta plockas från levande fåglar, vilket innebär ett omfattande djurplågeri.

Syntettäcken består vanligen av polyester. De avger inga skadliga emissioner, men baseras på mineralolja och tar inte upp fukt som naturmaterial gör. Ibland kan man hitta täcken stoppade med bomull. Om bomullen kommer från konventionella odlingar är de dock ytterst tveksamma ur miljösynpunkt, eftersom de kan innehålla stora mängder bekämpningsmedelsrester.

Kemtvätta aldrig täcken och kuddar. Kemtvätt är en miljö- och hälsofarlig process med mycket starka kemikalier som stannar kvar i tyget efter tvätten. En ny miljövänlig metod, ångtvätt, finns nu som alternativ.

Ekologiska sängkläder

Välj helst ett miljömärkt täcke och kuddar i naturmaterial från organiskt odlade växtfibrer. Om du är allergisk, eller om det gäller sängkläder till ett barn, måste de dessutom gå lätt att tvätta. Ett våffeltäcke av bomull, helst ekologiskt, är ett bra alternativ. Det kan koktvättas upp till 95 grader och är förvånansvärt varmt trots sin platta, tunna struktur.

Mer om naturliga fyllnadsmaterial för täcken och kuddar

Dun och fjäder av gås

Dun är ett särskilt lätt material. Det är bågformat och bildar härigenom en värmeisolerande luftig stoppning. Det är mycket funktionellt och naturlig fuktighetsreglerande. Dun och fjäder är tvättbart och kan därför användas av allergiker om man inte är dunallergiker.

Dunproduktionen kan dock innebära ett omfattande djurplågeri, med dålig djurhållning och plockning av levande djur. Välj därför dun som är certifierat och kommer från gårdar med god djurhållning, där dunet ej tas från levande fåglar. KbT-märkta dun och fjäder plockas från fåglar som föds upp för sitt kött och är döda då de plockas. Dun och fjäder ger fluffiga kuddar eftersom fjädrarna är bågformade och därmed ger spänst och plats för luft i kudden.

Dunkuddar kan tvättas i maskin. Var mycket noga med att tumla dem helt torra efter tvätten, så att det inte bildas mögel i kudden.

Bomull

Bomull ”andas” och är fuktreglerande. Den är tvättbar och kan därför användas av den som är allergisk mot djurhår och damm. Konventionell bomull dryper dock av gift från vagga till grav och kan därför inte rekommenderas som fyllnadsmaterial. Välj därför ekobomull i täcken och bäddtextilier. Certifikat för biobomull är bl.a. KbA (Kontrollierte biologische Anbau) och GOTS. Läs mer om bomull nedan.

Ull

Ull kommer inte enbart från får. Den mjuka angoraullen kommer från getter och kaniner. Ullen är krullig och har därmed en god förmåga att binda luft, vilket gör att den värmer bra. Lammullen är fuktighetsreglerande och tålig. Merinoull är en särskilt fin, mjuk ull från levande Merinolamm. Se till att merinoullen kommer från gårdar med certifierat god kontrollerad djurhållning, då denna produktion annars kan innebära ett omfattande djurplågeri.

I vanlig ull kan det förekomma malmedel. I vissa länder doppas fåren formligen i giftbad för att undvika ohyra, och ullproduktionen sker under mycket plågsamma förhållanden för djuren. Köp därför ull från Norden eller ännu hellre ekologiskt certifierad ull, t.ex KbT (Kontrolliert biologischem Tierhaltung, en tysk eko-/djurskyddsmärkning).

Ull innehåller betydande mängder orenheter som måste tvättas bort. Speciellt ullfett (lanolin) bryts ner långsamt och avloppsreningen måste vara väl avpassad för att ulltvätten inte ska ge upphov till stora utsläpp av syreförbrukande ämnen.

I Sverige finns goda förutsättningar för fåruppfödning. Det svala klimatet och de stora betesarealerna gör att parasiter inte får någon större spridning. Idag tas bara köttet till vara från svenska får och de flesta uppfödare slänger ullen därför att det saknas efterfrågan.

Kamelhår

I inre Asien finns kameler som lever på höga höjder. Det underhår som dessa kamelers vinterpäls består av kammas bort på våren och blir till sköna täcken som kan användas året runt. Det lätta, fina håret transporterar fukt snabbare än andra naturliga djurhår.

Jakhår

Det fina, fluffiga underhåret som kammas ur när vinterpälsen släpper från jakarna i Himalaya är förstavalet för den som vill ha mycket värme. Mjukt, följsamt, fuktighetsreglerande och värmande.

Kuddar

Ull-, dun- och bomullskuddar, se info ovan. Andra fyllnadsmaterial för kuddar är:

Dinkelkärnor

Ekologiskt (KbA-certifierat) dinkel är robust, elastiskt och bidrar till blodcirkulationen. Luftintaget i kärnorna är högt så att värmen hålls kvar och fukten förs bort. Dessa egenskaper gör dinkelkuddar till bra stöd för huvud och nacke.

Hirs

Hirskärnor är mindre än dinkelkärnor. De fina små, runda och glatta hirspärlorna anpassar sig därför till allra minsta rörelse. Huvud och nacke får alltid bra stöd. Välj ekocertifierat dinkel, t.ex. KbA. OBS att det inte går att använda vanlig mathirs för att fylla kuddarna.

Körsbärskärnor

En gammal huskur är att värma eller kyla körsbärskärnor efter behov för att behandla sig själv hemma, eftersom de håller temperaturen länge. Dynor och kuddar fyllda med körsbärskärnor kan användas som värmedynor i sängen eller på babyns mage.

Naturlatexkuddar

kan bestå av en formjuten hel kudde som är perforerad med luftkanaler eller av kuddar fyllda med gummiflingor. En naturlatexskudde är skön och ergonomisk då den formar sig efter huvudet.

Kamelullskuddar

passar till lite mer stabila kuddar som du har som nackstöd. Kamelull är bra på att hantera fukt, så om du blir mycket varm på natten är det här också ett bra val.

Allergiker

Välj kuddar och täcken som är tvättbara som bomull eller dun förutsatt att du inte lider just av dunallergi. Välj dunkluddar från garanterat god djurhållning.

Bomull som stoppning ger en skön kudde som är tvättbar och som passar även dem som är allergiska mot djurhår. Kudden blir ganska fast till sin karaktär. OBS att det ska vara ekobomull om man vill slippa den giftbelastning som konventionella bomullskuddar ger.

Mer om olika textilfibrer

Bomull

Bomull ”andas” och är fuktreglerande. Den är tvättbar och kan därför användas av den som är allergisk mot djurhår och damm. Konventionell bomull dryper dock av gift från vagga till grav med tillsatser av konstgödsel, bekämpningsmedel och konstbevattning. Genom att välja textilier som är gjorda av ekologisk bomull kan du bidra till mindre miljöpåverkan från bomull. Ett fält med konventionell bomullsodling besprutas med 3-7 gånger mer bekämpningsmedel än majs, ris eller vete. Man brukar räkna med att det går åt ca 0,5 kg gifter för att framställa 1 kg bomull. Insekter och annan ohyra blir med tiden okänsliga mot bekämpningsmedel som används ofta. Nya medel måste hela tiden tillsattas för att hålla angreppen under kontroll.

Om bomullen ska maskinplockas måste buskarna vara avlövade. I vissa områden sköter höstfrosten om lövfällningen, men det vanligaste är att använda kemiska avlövningsmedel.

Mer än hälften av all bomull odlas i så torra områden att det krävs konstbevattning. Ofta överutnyttjas vattenresurserna. Ett exempel är Aralsjön, som håller på att torrläggas på grund av bevattning av de stora bomullsplantagerna.

Certifikat för biobomull är bl.a. KbA (Kontrollierte biologische Anbau) och GOTS. Ekologiskt odlad bomull handplockas ofta. Handplockad bomull innebär att man vid skörden helt enkelt plockar bomullen för hand, och då kan välja de bästa blommorna med de längsta fibrerna. Långa fibrer ger tyger med lång hållbarhet och fin glans. Inga gifter eller andra kemikalier används och skörden skapar fler arbetstillfällen i en giftfri miljö.

Färgväxande bomull ger naturligt grön eller ljust brun tråd, som tillsammans med bomullens naturvita färg skapar härliga kombinationer utan färgning till lakan och örngott.

Bomull finns naturligt som vit, kanelbrun och jadegrön. De bruna och gröna nyanserna användes flitigt av den amerikanska ursprungsbefolkningen, men glömdes/gömdes när bomullsodlingen blev kommersiell. På 1970-talet återupptäcktes den färgväxande bomullen av amerikanskan Sally Fox, som tog upp odlingen och blev en pionjär för färgväxande ekologiskt odlad bomull. Det är idag en ytterst liten andel av världens bomull som odlas på detta sätt. Färgen hos textilier av färgväxande bomull djupnar efter tvätt. Den gröna kan vara kakifärgad före tvätt, men blir vartefter allt mörkare grön. Samma fenomen sker med den bruna. Dessutom skiljer sig färgerna från plantage till plantage, frö till frö och beroende på säsongen då den odlades. Den färgväxande bomullen har bättre motståndskraft mot skadeangrepp än den vita bomullen.

Bambu

Bambu som fiberråvara är ett bra miljöval, så länge odlingen sker utanför de naturliga bestånden.

Det finns 1 200 bambuarter varav 200 är bra till fibrer. Man räknar med att världens bambuskog uppgår till 22 miljoner hektar. I Kina finns 7,2 miljoner hektar uppdelade på 4,2 miljoner hektar plantage och 3 miljoner hektar naturlig skog.

Konstgödsel används inte, då det ger sämre fiberkvalitet, och kemiska bekämpningsmedel behövs inte. Plantan behöver mycket vatten. Bambu planteras framförallt på mark som inte kan användas till annat jordbruk. Det ar en fördel som kan vändas till risk om flodbankar, naturliga bambubestånd och andra marker som bedömts vara improduktiva förvandlas till bambuplantage.

Som en följd av ett ökat intresse för naturliga fibrer berättar många företag att de använder bambu i sina textilier. Utvärderingar har dock visat att bara en liten del av dem verkligen använder bambufibrer, de flesta som annonserar med bambu säljer i själva verket en viskosprodukt där råvaran till viskosen är bambu.

Lin

Lin är ett bättre material än bomull ur miljösynpunkt eftersom linodling inte kräver lika mycket kemikalier. Lin är en ettårig ört som blommar med stora, blå blommor. Odlat lin förekommer i två typer, lin för textilproduktion (spånadslin) och lin som odlas för frönas skull (oljelin). Linet anses vara världens äldsta textila växtfiber. Linet var förr en av våra viktigaste kulturväxter. För att få fram 300 kg lingarn krävs 6 ton orepad linhalm. Lin odlas i länder med ganska regnigt och svalt klimat. Kina, Nederländerna, Belgien, Frankrike, Polen och de baltiska länderna är stora odlingsländer.

Lin är en gröda med jämförelsevis låga krav på näringsämnen och eftersom det odlas i relativt kalla länder är angreppen av skadeinsekter begränsade. Däremot har linplantan svårt att hävda sig mot ogräs och inom den konventionella odlingen används ogräsmedel.

Utvinning av lin är komplicerat och innefattar flera arbetskrävande moment. Linfibrerna ligger i stjälken på linplantan och för att frilägga fibrerna krävs rötning. Den av de traditionella rötningsmetoderna som är minst miljöbelastande, är att låta linet ligga ute under några fuktiga höstveckor. Det kallas fält- eller daggrötning. Om halmen läggs i vatten går rötningen mycket snabbare, men innebär att stora mängder syreförbrukande ämnen hamnar i vattnet. Även om det är enkelt att rena vattnet så sker det mycket sällan. På senare tid har också rötning i slutna tankar med enzymtillsatser utvecklats. Efter rötningen torkas linhalmen och sedan används flera olika mekaniska metoder för att frilägga linfibrerna. De långa fibrerna spinns sedan till garn.

Siden

Silke kommer från olika fjärilsfamiljer; Bombycidae, dit den odlade mullbärssilkesfjärilen hör, och Saturniidae eller Tussah, dit vildsilkesfjärilarna hör. Silke är det körtelsekret som fjärilslarven spinner runt sig själv till en kokong när den ska förpuppas. Vid framställning av siden låter man sidenlarven spinna sin puppa. När puppan är klar, dränker man hela puppan med larven inuti och lindar upp sidentråden för att göra tyg. Konstgödsel används till odlingen av mullbärsträd, men inte bekämpningsmedel, då det skulle skada silkeslarverna. Av silkestråd kan man väva tunna, täta tyger, som är smidiga och har ett vackert fall. Men silke är dyrt och det lockar till fusk. Därför kan sidentyg behandlas med metallsalter för att få den rätta känslan med mindre mängd silke.

Vildsiden innebär att man inte dödar sidenlarven som har spunnit sidentråden till kokongen, som larven lägger sig i för att omvandlas till fjäril. I produktion av vildsiden låter man larven utvecklas till fjäril i lugn och ro och flytta ut som levande fjäril. Sedan tar man hand om puppan och sidentråden.

Hampa

Hampa är en gammal kulturväxt som nu upplever en renässans. Den odlades i Sverige redan under vikingatiden. Hampa odlades både för de fettrika frukternas och för de långa men grova stamfibrernas skull. Av de senare framställdes till exempel snören, rep, segelduk och kläder. Hampan har många fördelar. Den kan odlas i vårt nordiska klimat. Den är slitstark och lämpar sig t.ex. betydligt bättre som möbeltyg än vad bomull gör. Dessutom är den resistent mot skadeangrepp. Inga bekämpningsmedel behöver användas under produktionen. Rötterna går djupare än hos de flesta kommersiella grödor och binder marken, vilket förhindrar jorderosion. Hampan tillför jorden näringsämnen och man kan odla hampa år efter år på samma marker utan att växla gröda. Hampa används för industriella ändamål, framför allt för produktion av textilfibrer som kan användas exempelvis till isolering, armering och textilier.

Hampatyg går att få fram i skiftande grovhet, allt från sidenliknande kvalitet till grov säckväv. Skor, ytterkläder, kavajer, byxor, strumpor och underkläder kan tillverkas av hampa. Sängkläder, frottéhanddukar, blöjor och bindor är några andra produkter.

Läs mer om hampa här.

Konstfibrer

Kemiska fibrer baseras på den ändliga resursen olja. De kan inte brytas ned i naturen, vilket gör dem till ett evigt skräp när de inte längre används. Vid brand bildas vanligen giftiga gaser. Konstmaterial andas inte och kan inte uppta uppta fuktighet. Man svettas därför mer i dessa material.

Polyester

Polyester är ett plastmaterial som tillverkas av olja. Och som vi alla vet finns det en gräns för hur mycket olja vi kan pumpa upp ur Moder Jord. Polyester avger inga skadliga emissioner men tar inte upp fukt som naturmaterial gör.

Viskos

Utgångsmaterialet vid framställning av viskosfibrer är oftast pappersmassa. Miljöproblemen med viskostillverkning är därför delvis desamma som vid pappersframställning.

Vid omvandlingen från cellulosamassa till viskosfibrer används stora mängder koldisulfid, vilket innebär stora försurande svavelutsläpp till luft från anläggningarna. Dessutom används zinksalter och andra kemikalier, som medför att stora förorenade vattenmängder skapas i viskosprocessen. Viskosfibrer kan vara dubbelt klorblekta. Först klorbleks råvaran (pappersmassan), till sist bleks även den färdiga viskosfibern för att avlägsna föroreningar från viskosprocessen.

Rayon

Rayon görs av granfibrer men behandlas med en mängd kemikalier och är därför inte att rekommendera.

Om ekocertifierade textilier

Ekologiskt framställda textilier innebär att textilierna är tillverkad av naturliga material som odlats/skördats under giftfria förhållanden. Inga kemiska gödningsmedel har använts och inte heller avlövningsgifter, kemiska insektsgifter, kemiska mögelmedel etc. Råvaran hanteras på ett sådant sätt att odlingen/skörden inte skadar jord, vatten eller luft och inte heller den som arbetar med den. Skörd sker ofta för hand vilket ger bättre kvalitet med längre tåligare fibrer samt innebär att kvalitetskontroll av fibrerna sker i ett tidigare stadium.

Regelverket för ekologisk odling, skörd och bearbetning är rigoröst. Varje steg ska övervakas av inspektörer från oberoende organisationer som utfärdar certifikat för att odling, skörd och bearbetning verkligen har skett enligt regelverket.

Det är betydligt mer kostnadskrävande att odla och framställa textilier ekologiskt än med gifter och maskiner. I den ekologiska odlingen krävs betydligt mer arbetskraft från människor i alla steg, inte minst vad gäller att plocka ogräs och överlista skadeinsekter. Dessutom är själva certifieringen kostsam, eftersom den också tar mycket arbetskraft i anspråk både av odlaren och organisationen som utför kontrollerna. Certifiering sker dessutom i flera steg av alla som är involverade i produktionskedjan.

Källor

Ekologiskt byggande och boende — Könemanns förlag

www.groninteror.se

http://www.kristianstad.se/sv/Kristianstads-kommun/Miljo-klimat/Miljotips/Ekomode/Ull/

För dig som vill läsa mer

www.kemikaliedetektiven.se

Artikel i Kloka Hem: http://www.kemikaliedetektiven.se/giftigsoffa.pdf

www.storyofstuff.com