Trähus: regelkonstruktioner
Ursprungligen var våra svenska trähus massiva trähus av hela timmerstockar. På grund av virkesbrist ersattes timmerhusen så småningom allt mer av träregelhus med utvändig träpanel. Träregelfacken fylldes med sågspån och spikades igen med masonit. Trähusbyggandet gick alltså från att vara en homogen, massiv konstruktion till att bli en flerskiktskonstruktion.
Träregelhuset är idag det typiska svenska småhuset, byggt antingen i lösvirke på plats eller, vilket är vanligast, leverat från fabrik. I träregelhuset består väggen av olika materialskikt som fyller olika funktioner. Ett skikt är isolerande, ett är vindskyddande, ett är fasadmaterial o.s.v. De många skarvarna och materialmötena i den här konstruktionstypen gör att man lätt får problem med köldbryggor och draghål. Det kan du undvika genom att bygga noggrant och tryckluftsprova huset, eller fotografera det med värmekamera. Det spar både plånbok och miljö. I konventionella träregelhus fylls facken med mineralull och väggarna tätas med plast. Välj bort det och satsa på en naturlig isolering som cellulosa, hampa eller lin. Välj ett hygroskopiskt tätskikt och avstå från limmade spånplattor, impregnerat virke och andra byggkemikalier. Läs mer under Isolering.
Moderna ”trähus” — inga rena naturprodukter
I vardagligt tal kallas lättregelhusen trähus, fastän det egentligen bara är fasaden och reglarna som är av trä. Träreglarna bildar ett slags ramverk med fack. Facken fylls sedan med isolering. Längre tillbaka i tiden bestod den oftast av sågspån som sedan kom att ersättas av mineralull. Som tätskikt i väggen används idag vanligen plastfolie. På reglarna monteras någon form av skivmaterial — vilket kan vara problematiskt för inomhusmiljön, då många av dem innehåller hälsoskadliga limmer, till exempel formaldehydhaltiga spånplattor. Se byggskivor och lim.
Moderna, konventionella ”trähus” består alltså inte av speciellt mycket trä och är definitivt inga ”rena naturprodukter”, utan innehåller en rad miljö- och hälsoproblematiska produkter som limhaltiga byggskivor, mineralull eller ännu värre cellplast. Därtill kommer ofta andra byggifter som tryckimpregnerat virke, fogskum, fogmassa, limmer och ibland giftiga träskyddsmedel.
En annan nackdel med denna konstruktionstyp, i jämförelse med den homogena väggen, är att det lätt bildas köldbryggor och draghål, då väggen får många skarvar och materialmöten. Olika fysikaliska egenskaper hos de ingående materialen gör också en sammansatt vägg betydligt mer komplex och känslig än en vägg bestående av ett och samma material rakt igenom.
Men det går att bygga bra regelkonstruktioner!
Med kunskap, noggrannhet vid utförandet och bra material går det att bygga riktigt bra träregelhus! Fördelar med flerskiktsväggar är att konstruktionen ofta blir billigare och att man spar virke.
Glädjande nog är nu den naturliga trä- eller returpapperbaserade cellulosaisoleringen på frammarsch — vilket känns betydligt mer logiskt att stoppa in i ett trähus än den stenbaserade och ytterst energikrävande mineralullen, som dessutom kliar och dammar på bygget (mineralullen anses vara en av anledningen till lungsjukdomar hos byggnadsarbetare). Andra ekologiska isoleringsalternativ är lin- och hampaisolering.
För ett miljövänligt och sunt träregelhus:
Använd naturlig isolering, som cellulosa, hampa eller lin.
Välj ett hygroskopiskt tätskikt.
Avstå från limmade spånplattor, impregnerat virke och andra byggkemikalier.
Var noggrann vid byggnationen. Ett bra sätt att undvika värmeförluster och upptäcka köldbryggor i träregelväggen är att tryckluftsprova huset eller fotografera det med värmekamera. Detta spar både plånboken och miljön.
Om du funderar på att köpa ett fabrikstillverkat hus, finns det flera husföretag med miljöprofil. Ett trähusföretag som satsat konsekvent på hållbarhet och sunda material i sina hus är Karlssonhus.
