Lerhus

lervägg i stamphusteknikText och bild: Cathrine Bülow. Lufttorkad lera är ett klimatsmart, naturligt och uråldrigt byggmaterial som kan användas i huskonstruktioner på olika sätt. Ett hus kan byggas med homogena väggar av lera (stampade jordhus) eller blandas upp med isolerande material och användas i en träregelkonstruktion.

Andra tekniker är vedmurning eller att mura upp väggarna av lerstenar eller lerlimpor. Lera kan också användas som väggputs och bidrar då till ett behagligt, fuktreglerande inomhusklimat.

Hus med massiva lerväggar (stampade jordhus)

Sand- och grusblandad lera kan pressas (stampas) i formar av trä som sedan flyttas när bygget fortgår, på samma sätt som när man gjuter betongväggar. Tekniken är vanlig i stora delar av världen. I franska Lyon finns en hel stadsdel med flervåningshus i stampjordsteknik. Kärnan till kinesiska är konstruerad med denna teknik och har senare blivit tillbyggd med sten. Väggarna bör göras minst 35 cm tjocka. I vårt klimat kompletteras metoden lämpligen med en utsidig isolering i naturmaterial för ökad värmeisolering.

Lerhus i Halland

Lerhus i Halland

Isolerlera

En bärande träregelkonstruktion uppförs där facken sedan fylls med isolerlera, d.v.s. lera uppblandat med ett isolerande material i form av halm, träflis eller lecakulor. Fackenmellan träreglarna fylls sedan med blandningen. Materialet muras antingen in i facken eller pressas ner i formar som fästes på trätegelväggen och flyttas vartefter väggarna växer. Skiktet behöver vara ungefär dubbelt så tjockt som en motsvarande mineralullsvägg. Tekniken är ar­bets­intensiv och tork­tiderna ganska långa, upp till 6 veckor för en väggtjocklek med cirka 400 mm lerhalm. Det krävs god luftväxling och värme för att väggen ska torka ut ordentligt. Risk finns annars för tillväxt av mikroorganismer. På ut- och insidan av väggen sätts sedan en träpanel alternativt väggen putsas.

Hus flislera lera

Hus av flislera

Övriga tekniker

Hus av lerstenar (adobe)

Istället för att mura med bränt tegel kan man även mura med luft-/soltorkat lertegel. Därmed sparas stora mängder energi. Detta är en vida spridd teknik runt om i världen. I vårt klimat ger lerstenväggar för dålig isolering men om de kompletteras med isolering på utsidan, eller användas för att mura upp en klimatreglerande innervägg är det en utmärkt teknik. Olika maskiner finns för rationell framtagning av lersten.

Hus av lerlimpor

Tekniken påminner om ovanstående men istället för att mura med fyrkantiga stenar knådas och formas limpor som sedan staplas på varandra. Fyra lager nya lerstenar kan läggas dagligen. Här och var lägger man in armering med exempelvis grangrenar. Ytterväggar av lerlimpor måste, i likhet med lerstensväggar, isoleras.

Klinade väggar

Våra skånska korsvirkeshus är lerklinade. Det innebär att ett nätverk av vidjor flätas samman i ramarna för en träregelkonstruktion. På vidjorna appliceras/klinas sedan en blandning av lera, vatten och sand. Kliningen läggs på med murslev i flera tunna lager. Konstruktionen kan  i byggnadsvården eller för innerväggar för den som önskar, men är en ganska arbetskrävande metod.

Cobvägg/mackelering

innebär en slags fri skulpturering av lerväggen, d.v.s. inga formar används. Sammansättningen liknar den för gjuten lersten (adobe). Fet lerjord blandas med sand, grus, halm och vatten till en formbar massa varpå kompakta väggar formas på fri hand. Väggen byggs varvvis genom att man med grep kastar upp massan på väggen och packar den manuellt i skift om 50 – 80 cm. När skiften är färdiga bankas väggsidorna ihop med en klamp eller liknande redskap, för att slutligen justeras och snyggas till med en hacka eller spade. Tekniken passar bäst för en liten byggnad. 

Vedmurning

I denna teknik muras väggen upp med vedträn eller spillvirke där leran fungerar som murbruk. Tekniken uppstod under 1800-talet kring de framväxan­­de sågverksindustrierna. Den återfinns främst i arbetarbostäder och ladugårdar, men även andra byggnader såsom byggmästarvillor, hotell och skolor. I dess sistnämnda fallen döljs väggan vanligen av en utvändig panel och en invändig tapet. Väggarna har ett dåligt U-värde och är endast att rekommendera för innerväggar.

Lerputs

Såväl lerväggar som andra väggar kan putsas med lera. I vårt klimat, där fukt och kyla tär på utomhusväggar, kräver detta en regelbunden omputsning. En kalkstrykning av väggen efteråt kan minska slitaget. För innerväggar är det ett utmärkt sätt att få en vägg som reglerar fukt i rummet och leder till ett bra inomhusklimat. Leran kan blandas med pigment eller användas ofärgad för att sedan bestrykas med en diffusionsöppen naturlig färg, kalkputs eller linolja. Det är viktigt att det man applicerar på väggen tillåter väggen att andas, annars förstör man de fuktreglerande egenskaperna och lerputsen spricker sönder. Lerputsen appliceras i två eller flera lager.

Lergolv

Det är också möjligt att göra golv av lera. Golvet bestrykas sedan med (pigmenterad) linolja varpå det härdar och får ett stryktåligt ytterskikt. Läs mer på Lerbyggeföreningens hemsida.