<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Ekobyggportalen</title>
	<atom:link href="http://www.ekobyggportalen.se/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.ekobyggportalen.se</link>
	<description>För ett sunt och miljösmart boende</description>
	<lastBuildDate>Sun, 13 May 2012 17:53:54 +0000</lastBuildDate>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.3.2</generator>
		<item>
		<title>Vauban, Freiburg -hållbara stadsdelars förebild</title>
		<link>http://www.ekobyggportalen.se/2012/05/vauban-freiburg-hallbara-stadsdelars-forebild/</link>
		<comments>http://www.ekobyggportalen.se/2012/05/vauban-freiburg-hallbara-stadsdelars-forebild/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 13 May 2012 17:53:23 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Uncategorized]]></category>
		<category><![CDATA[stadsplanering]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.ekobyggportalen.se/?p=3351</guid>
		<description><![CDATA[Källa: Brfexperterna. Hållbart stadsdelsbyggande är minst sagt i ropet just nu. En stadsdel nämns oftare än andra: Vauban i Freiburg, Tyskland. Ett unikt medborgardeltagande och nedprioriterad bilism är det som främst kännetecknar stadsdelen.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Källa: Brfexperterna. Hållbart stadsdelsbyggande är minst sagt i ropet just nu. En stadsdel nämns oftare än andra: Vauban i Freiburg, Tyskland. Ett unikt medborgardeltagande och nedprioriterad bilism är det som främst kännetecknar stadsdelen.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ekobyggportalen.se/2012/05/vauban-freiburg-hallbara-stadsdelars-forebild/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>En av Sveriges mest uppmärksammade ekovillor till salu</title>
		<link>http://www.ekobyggportalen.se/2012/05/en-av-sveriges-mest-uppmarksammade-ekovillor-till-salu/</link>
		<comments>http://www.ekobyggportalen.se/2012/05/en-av-sveriges-mest-uppmarksammade-ekovillor-till-salu/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 13 May 2012 17:06:07 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Uncategorized]]></category>
		<category><![CDATA[Ekohus]]></category>
		<category><![CDATA[lågenergihus]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.ekobyggportalen.se/?p=3343</guid>
		<description><![CDATA[Erik Hedenstedt som färdigställde sitt experimentella och miljövänliga drömhus i Trosa under slutet av 2008 lägger nu ut sitt hus till försäljning under slutet av Maj. Är det svårt att skiljas från huset? -Ja, efter två års projektering och tre års provboende med många, många timmars engagemang är det nu dags att sälja min ”baby”, [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Erik Hedenstedt som färdigställde sitt experimentella och miljövänliga drömhus i Trosa under slutet av 2008 lägger nu ut sitt hus till försäljning under slutet av Maj.</p>
<p>Är det svårt att skiljas från huset?</p>
<p>-Ja, efter två års projektering och tre års provboende med många, många timmars engagemang är det nu dags att sälja min ”baby”, helt lätt är det inte!</p>
<p><a href="http://www.ekobyggportalen.se/wp-content/uploads/Erik11.jpg"><img class="alignleft size-medium wp-image-3345" title="Erik1" src="http://www.ekobyggportalen.se/wp-content/uploads/Erik11-300x207.jpg" alt="" width="300" height="207" /></a></p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Nuförtiden är många hus som byggs energisnåla, vad är det som är annorlunda med ditt hus?</p>
<p>-Skillnaden är bland annat att mitt hus inte bara är energisnålt med hjälp av krångliga tekniska prylar utan att det räcker med att värma både huset och varmvattnet med en liten vedkamin i vardagsrummet under smällkalla vintern. Dessutom är de flesta hus som kallas miljövänliga främst energisnåla, det är ovanligt att de dessutom är isolerade med linull och målade med lerfärger. Sunda naturmaterial som är bra för människan!</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Tre år låter som ett långt provboende?</p>
<p>-Tanken var att jag bara skulle bo i och trimma in huset under ett år, men sen ”dök” både fru och barn upp och eftersom vi har trivts så otroligt bra har vi bott kvar. Det har också känts väldigt bra att min dotter under sina första levnadsår haft minimalt med plaster och kemikalier i sin hemmiljö.</p>
<p>Erik driver företaget Ekologiska Byggvaruhuset där man inriktat sig på grön teknik och naturbyggmaterial och naturfärger. Huset är ett resultat av hans mångåriga intresse för traditionella byggmaterial och miljöteknik.</p>
<p>Vad har varit bäst med huset?</p>
<p>Det är nog hur ljust huset känns inuti. Eller nej förresten, det är uteduschen och utebadkaret. Vi har pool också för att kyla solanläggningen i på sommaren, men jag måste säga att utebadkaret som jag själv faktiskt var emot från början har varit fantastiskt härligt. Att en stjärnklar natt i februari kliva i badkaret fyllt med brännhett solvärmt vatten när snön når upp till kanten är en väldigt speciell känsla.</p>
<p><a href="http://www.ekobyggportalen.se/wp-content/uploads/Nattbild.jpg"><img class="alignleft size-medium wp-image-3346" title="Nattbild" src="http://www.ekobyggportalen.se/wp-content/uploads/Nattbild-211x300.jpg" alt="" width="211" height="300" /></a></p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Huset är ju ganska experimentellt, både tekniskt och estetiskt. Har det fungerat som det var tänkt?</p>
<p>-Visst har det varit lite justeringar och ändringar, men det mesta och viktigaste har fungerat bra. Energiförbrukningen har faktiskt varit lägre än väntat. Vi har byggt till ett skärmtak över entrén och vi har fått lov att montera en extra hängränna under solfångarna. Ventilationen med värmeåtervinning har givit fantastisk luftkvalitet men det tog ett tag med lite ändringar innan den blev tillräckligt tyst.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Varför flytta du om du trivs så bra?</p>
<p>-Ekologiskt byggande är både mitt jobb och mitt största intresse. Jag jobbar just nu med projekteringen av ett 25-tal miljövänliga lågenergivillor i Trosa och för att kunna genomföra det projektet behöver jag sälja huset.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Och när är det visning?</p>
<p>-Den 27 Maj. När huset visades förra gången kom 200-300 personer men då var det förstås många som mest var nyfikna. Jag hoppas att inte lika många dyker upp nu säger Erik Hedenstedt med ett skratt.</p>
<p><a href="http://www.ekobyggportalen.se/wp-content/uploads/Pooldäck.jpg"><img class="alignleft size-medium wp-image-3347" title="Pooldäck" src="http://www.ekobyggportalen.se/wp-content/uploads/Pooldäck-300x205.jpg" alt="" width="300" height="205" /></a></p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Läs mer om huset och försäljningen</p>
<p>på Fastighetsbyråns<a href="http://www.hedenstedt.nu/"> hemsida.</a></p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ekobyggportalen.se/2012/05/en-av-sveriges-mest-uppmarksammade-ekovillor-till-salu/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Man kan lära sig att älska sin kompost lika mycket som sin Iphone</title>
		<link>http://www.ekobyggportalen.se/2012/05/man-kan-lara-sig-att-alska-sin-kompost-lika-mycket-som-sin-iphone/</link>
		<comments>http://www.ekobyggportalen.se/2012/05/man-kan-lara-sig-att-alska-sin-kompost-lika-mycket-som-sin-iphone/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 13 May 2012 16:23:55 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Uncategorized]]></category>
		<category><![CDATA[personporträtt]]></category>
		<category><![CDATA[t]]></category>
		<category><![CDATA[trädgård]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.ekobyggportalen.se/?p=3340</guid>
		<description><![CDATA[Källa: Sustopia. Johanna Hofring är snarare en bymiljöprofil än en stadsmiljöprofil. Förut drev hon ekologisk klädbutik i Gamla stan. Nu har hon bytt cat walks och fashion i Stockholm och New York mot ett enkelt liv i ett bykollektiv på landet. Och hon trivs bättre än någonsin med livet. Johanna tror att flera skulle vilja [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Källa: Sustopia. Johanna Hofring är snarare en bymiljöprofil än en stadsmiljöprofil. Förut drev hon ekologisk klädbutik i Gamla stan. Nu har hon bytt cat walks och fashion i Stockholm och New York mot ett enkelt liv i ett bykollektiv på landet. Och hon trivs bättre än någonsin med livet. Johanna tror att flera skulle vilja leva så men tyvärr passar det inte i dagens samhällsnorm.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ekobyggportalen.se/2012/05/man-kan-lara-sig-att-alska-sin-kompost-lika-mycket-som-sin-iphone/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Do’s and Don’t&#8217;s for green lawns and gardens</title>
		<link>http://www.ekobyggportalen.se/2012/05/dos-and-donts-for-green-lawns-and-gardens/</link>
		<comments>http://www.ekobyggportalen.se/2012/05/dos-and-donts-for-green-lawns-and-gardens/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 12 May 2012 11:13:54 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Uncategorized]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.ekobyggportalen.se/?p=3337</guid>
		<description><![CDATA[Källa: Ecoki. It seems like summer is just starting, as we finally veer towards the warmer weather. We’re also starting to pay more attention to our gardens and lawns, so making good decisions is imperative to maintaining the greenest of your great outdoors.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Källa: Ecoki. It seems like summer is just starting, as we finally veer towards the warmer weather. We’re also starting to pay more attention to our gardens and lawns, so making good decisions is imperative to maintaining the greenest of your great outdoors.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ekobyggportalen.se/2012/05/dos-and-donts-for-green-lawns-and-gardens/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Varför ska vi främja biologisk mångfald i bostadsområdet?</title>
		<link>http://www.ekobyggportalen.se/2012/05/varfor-ska-vi-framja-biologisk-mangfald-i-bostadsomradet/</link>
		<comments>http://www.ekobyggportalen.se/2012/05/varfor-ska-vi-framja-biologisk-mangfald-i-bostadsomradet/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 12 May 2012 11:10:45 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Uncategorized]]></category>
		<category><![CDATA[stadsplanering]]></category>
		<category><![CDATA[trädgård]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.ekobyggportalen.se/?p=3334</guid>
		<description><![CDATA[Källa: brfexperterna. Många gånger har jag stött på att olika skyddsinsatser av växter och djur i samband med att något ska byggas förlöjligas. Vad ska den där knölnaten eller vattensalamandern vara bra för egentligen, ska den verkligen få påverka den här stora och viktiga investeringen?]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<div>
<p><strong>Källa: brfexperterna.</strong> Många gånger har jag stött på att olika skyddsinsatser av växter och djur i samband med att något ska byggas förlöjligas. Vad ska den där knölnaten eller vattensalamandern vara bra för egentligen, ska den verkligen få påverka den här stora och viktiga investeringen?</p>
</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ekobyggportalen.se/2012/05/varfor-ska-vi-framja-biologisk-mangfald-i-bostadsomradet/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>21 Ways to Save Water</title>
		<link>http://www.ekobyggportalen.se/2012/05/21-ways-to-save-water/</link>
		<comments>http://www.ekobyggportalen.se/2012/05/21-ways-to-save-water/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 12 May 2012 06:53:49 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Uncategorized]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.ekobyggportalen.se/?p=3331</guid>
		<description><![CDATA[Källa: Ecoki. Though we might not think of it as readily as shutting out the lights, conserving water is just as essential for doing better for our planet. Unlike energy, we can control our usage of water relatively easily, and seemingly small steps can help our individual impact on water conservation. Here are 21 tips [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Källa: Ecoki. Though we might not think of it as readily as shutting out the lights, conserving water is just as essential for doing better for our planet.</p>
<p>Unlike energy, we can control our usage of water relatively easily, and seemingly small steps can help our individual impact on water conservation.</p>
<p>Here are 21 tips to get you started on saving this important resource.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ekobyggportalen.se/2012/05/21-ways-to-save-water/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>&#8221;Stoppa enstegstätade putsfasader&#8221;</title>
		<link>http://www.ekobyggportalen.se/2012/05/stoppa-enstegstatade-putsfasader/</link>
		<comments>http://www.ekobyggportalen.se/2012/05/stoppa-enstegstatade-putsfasader/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 12 May 2012 06:43:34 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Uncategorized]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.ekobyggportalen.se/?p=3329</guid>
		<description><![CDATA[Källa: Byggvärlden. Trots att enstegstätade putsfasader har dömts ut finns det fortfarande företag som bygger nya hus med den konstruktionen, eller med modifierade enstegslösningar. &#8211; Det känns inte som om branschen i allmänhet kommer med några seriösa och konkreta lösningar på det här problemet, säger professor Christer Harrysson, som kräver att konstruktionen stoppas.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Källa: Byggvärlden. Trots att enstegstätade putsfasader har dömts ut finns det fortfarande företag som bygger nya hus med den konstruktionen, eller med modifierade enstegslösningar. &#8211; Det känns inte som om branschen i allmänhet kommer med några seriösa och konkreta lösningar på det här problemet, säger professor Christer Harrysson, som kräver att konstruktionen stoppas.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ekobyggportalen.se/2012/05/stoppa-enstegstatade-putsfasader/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Hur hanterar man asbest, radon, PCB och mögel vid renovering?</title>
		<link>http://www.ekobyggportalen.se/2012/05/hur-hanterar-man-asbest-radon-pcb-och-mogel-vid-renovering/</link>
		<comments>http://www.ekobyggportalen.se/2012/05/hur-hanterar-man-asbest-radon-pcb-och-mogel-vid-renovering/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 07 May 2012 08:55:44 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Uncategorized]]></category>
		<category><![CDATA[asbest]]></category>
		<category><![CDATA[fukt och mögel]]></category>
		<category><![CDATA[PCB]]></category>
		<category><![CDATA[radon]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.ekobyggportalen.se/?p=3306</guid>
		<description><![CDATA[Ska man agera proaktivt eller reaktivt? Text: Fil Dr Bengt Wessén Teknisk chef Pegasus lab, Eurofins Environment TestingSweden AB . Vi har ett stort renoveringsbehov av våra svenska fastigheter. Under de närmaste 10 till 15 åren behöver ca 1 miljon lägenheter renoveras. Det innebär att alla idag otillåtna byggnadsmaterial behöver bytas ut samt att öppna [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p class="MsoPlainText"><strong style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-size: 14.0pt;">Ska man agera proaktivt eller reaktivt?</span></strong></p>
<p class="MsoPlainText"><span style="mso-ansi-language: EN-US;" lang="EN-US">Text: Fil Dr Bengt Wessén Teknisk chef Pegasus lab, Eurofins Environment Testing</span><span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin; mso-ansi-language: EN-US;" lang="EN-US">Sweden AB</span> . Vi har ett stort renoveringsbehov av våra svenska fastigheter. Under de närmaste 10 till 15 åren behöver ca 1 miljon lägenheter renoveras. Det innebär att alla idag otillåtna byggnadsmaterial behöver bytas ut samt att öppna eller dolda fukt- och mögelskador kan/bör åtgärdas.</p>
<p class="MsoNormal">Idag finns regler runt asbest, radon och PCB. Detta innebär i klarspråk att all PCB ska vara bortsanerad till 2016. Radonhalten inomhus ska idag understiga 200 Bq. Asbest ska antingen saneras bort eller täckas in, om man väljer det senare alternativet måste det dokumenteras noggrant.</p>
<p class="MsoNormal">Men när det gäller mögel och bakterier är myndigheterna mer svävande på målet även om utvecklingen i myndigheternas skrifter blir allt skarpare, dock saknas direkta lagkrav jämförbara med asbest, radon och PCB. Detta till trots att det finns stor kunskap inom sjukdomshistoriken när det gäller sambanden mellan fukt-mögel-ohälsa. I gamla skrifter såsom 3:e mosebok, den 1:a läroboken i arkitektur från 700-talet före Kristus fram till ”Källarparagrafen” i norsk lagstiftning (1894)har vi inte kommit längre än till Miljöbalkens formulering: ”Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet skall utföra de <span style="mso-bidi-font-weight: bold;">skyddsåtgärder</span> och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att <span style="mso-bidi-font-weight: bold;">förebygga, hindra</span> eller <span style="mso-bidi-font-weight: bold;">motverka<strong> </strong></span>att verksamheten medför <span style="mso-bidi-font-weight: bold;">skada eller olägenhet</span> för <span style="mso-bidi-font-weight: bold;">människors hälsa eller miljön”</span>.</p>
<p class="MsoNormal">Socialstyrelsens direktiv ”Olägenhet för människors hälsa gäller där det förekommer synlig mikrobiell växt och/eller mikrobiell lukt i bostadsrum eller lokaler för allmänna ändamål och där mikroorganismer eller mikrobiell lukt befaras spridas från byggnadskonstruktionen eller från t.ex. källare, grund eller vind, till bostadsrum eller andra rum där människor vistas stadigvarande. Vi har även Boverkets byggnadsregler där man lite svepande anger att man inte får utforma byggnader så att fukt orsakar skador, elak lukt eller hygieniska olägenheter och mikrobiell tillväxt som kan påverka människors hälsa.</p>
<p class="MsoNormal">Om vi ser till hälsosituationen i Sverige av idag så kan vi se att vi fått en ökning av astma med 200 % senaste 20 åren, även allergier ökar. I Sverige har 40% av befolkning har/haft allergi, 1/3 barn har allergi, enligt Magnus Wickman, Professor i Barnallergi vid Karolinska Institutet/Överläkare Södersjukhuset. -”Barn som lever i mögelskadade hus har en 40%-ig ökad risk att drabbas av astma under de första levnadsåren. 50-60% Ökad risk för allergisnuva upp till skolåldern.”</p>
<p>Statistik på mögelprover under de senaste 5 åren, visar att vi har ett stigande problem med detta.</p>
<p class="MsoNormal">All mögel och bakterieförekomst är ett resultat av för hög fuktbelastning och just hög fuktbelastning är den största bakomliggande faktorn till ohälsa i byggnader. Problemet med att konstatera om mögel eller bakterieproblem förekommer eller inte är att organismerna är för små för att se med ögat, det krävs ett mikroskop med hög förstoring. Faktum är att allt mögel luktar eller syns inte!! Om man har ett fuktproblem måste fukten saneras, men då måste man inse att om fukten avlägsnas blir fuktprodukterna kvar såsom hälsopåverkande emissioner och toxiner gaser och partiklar. Det är bara fukten som försvinner. Vid provtagningar av mögel så måste man inse att luftprov bara indikerar eftersom det inte bevisar att källan finns i fastigheten. Materialprov däremot verifierar om det verkligen finns mögel och bakterieproblem i byggnaden.</p>
<p class="MsoNormal"><span style="text-decoration: underline;">Tre faktorer behöver uppfyllas för att mögel/bakterier ska växa till: </span></p>
<p class="MsoNormal">A fukt (&gt;75% relativ fuktighet) B energi (organiskt byggmaterial) och C sporer (finns överallt). Orsaken sen att fukten kommer in i våra byggnader fördelas enligt följande, där faktiskt inte fuktskada är det vanligaste som man kan tro utan är först på tredje plats:</p>
<p class="MsoListParagraphCxSpFirst" style="text-indent: -18.0pt; mso-list: l1 level1 lfo1;"><span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"><span style="mso-list: Ignore;">1.<span style="font: 7.0pt 'Times New Roman';">       </span></span></span>Konstruktionsfel (33%)</p>
<p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="text-indent: -18.0pt; mso-list: l1 level1 lfo1;"><span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"><span style="mso-list: Ignore;">2.<span style="font: 7.0pt 'Times New Roman';">       </span></span></span>Fuskbygge/slarv (25%)</p>
<p class="MsoListParagraphCxSpLast" style="text-indent: -18.0pt; mso-list: l1 level1 lfo1;"><span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"><span style="mso-list: Ignore;">3.<span style="font: 7.0pt 'Times New Roman';">       </span></span></span>Fuktskada ( 20%)</p>
<p class="MsoListParagraphCxSpLast" style="text-indent: -18.0pt; mso-list: l1 level1 lfo1;">
<div id="attachment_3308" class="wp-caption alignleft" style="width: 310px"><a href="http://www.ekobyggportalen.se/wp-content/uploads/Mögelprov-2.jpg"><img class="size-medium wp-image-3308" title="Mögelprov 2" src="http://www.ekobyggportalen.se/wp-content/uploads/Mögelprov-2-300x123.jpg" alt="" width="300" height="123" /></a><p class="wp-caption-text">Mögelprov</p></div>
<p class="MsoNormal">
<p class="MsoNormal">
<p class="MsoNormal">
<p class="MsoNormal">
<p class="MsoNormal">
<p class="MsoNormal">
<p class="MsoNormal"> <span style="text-decoration: underline;">Asbest (Arbetsmiljö)</span></p>
<p class="MsoNormal">Användning av asbest förbjöds i Sverige 1982, med vissa undantag. Förbudet regleras i Kemikalieinspektionens föreskrifter. Samtliga asbestsorter har klassats som cancerframkallande genom EU Kommissionens direktiv 91/632/EEC (ändring av Rådets direktiv 67/548/EEC).</p>
<p class="MsoNormal">Asbest kommer dock finnas kvar länge i utrustningar och maskiner för industri samt i byggnader och fartyg. Under en lång tid framöver kommer arbetstagare som arbetar med reparation, underhåll samt rivning av byggnader att komma i beröring med material som innehåller asbest.</p>
<div id="attachment_3307" class="wp-caption alignleft" style="width: 310px"><a href="http://www.ekobyggportalen.se/wp-content/uploads/Asbest1.jpg"><img class="size-medium wp-image-3307" title="Asbest" src="http://www.ekobyggportalen.se/wp-content/uploads/Asbest1-300x223.jpg" alt="" width="300" height="223" /></a><p class="wp-caption-text">Asbest kan finnas på många ställen i huset</p></div>
<p class="MsoNormal">
<p class="MsoNormal">För att undvika hälsorisker krävs information om vilka material som innehåller asbest. Om det finns minsta anledning att misstänka förekomst av asbest vid reparation, underhåll eller rivning av byggnad, byggnadsdel eller teknisk anordning ställer AFS 2006:1 vissa krav. Ett krav är bland annat att arbetsgivaren skall begära information om förekomst av asbest från byggnadens/ anordningens ägare.</p>
<p class="MsoNormal"><span style="text-decoration: underline;">PCB</span></p>
<p class="MsoNormal">PCB en förkortning för polyklorerade bifenyler är en grupp svårnedbrytbara organiska klorföreningar. Nyanvändning av PCB är förbjuden sedan länge. PCB har använts i en rad olika produkter som transformatorer, kondensatorer, förseglingsmassor i isolerglas och som mjukgörare i plaster och fogmassor. I mitten av 60-talet upptäcktes att PCB spridits till naturen varför det förbjöds på 70-talet.</p>
<p class="MsoNormal">Enligt svensk lagstiftning (SFS 2007:19, SFS 2010:963) är fastighetsägare där fogmassa eller halkskyddad golvmassa kan ha använts under åren 1956-1973 ansvariga för att inventering av PCB genomförs. Resultaten skall redovisas till miljökontoret. Påvisas PCB i halter &gt;0,0500 viktsprocent skall byggnaden saneras. Byggnader eller anläggningar uppförda eller renoverade 1956 – 1969 ska vara sanerade senast den 30 juni 2014. Byggnader eller anläggningar uppförda eller renoverade 1970 – 1973 där fog- eller golvmassa använts inomhus ska vara sanerade senast den 30 juni 2016.</p>
<p class="MsoNormal">Påvisas PCB i halter mellan 0,0050 och 0,0500 viktprocent skall sanering ske senast i samband med renovering, ombyggnad eller rivning.”</p>
<p class="MsoNormal"><span style="text-decoration: underline;">Radon i våra bostäder orsakar ca 500 dödsfall per år</span></p>
<p class="MsoNormal">Radon finns nästan överallt i marken i olika mängder. Om lufttrycket är lägre inomhus än utomhus så kan radon sugas in i hus från marken. Radon finns även i så kallad blå lättbetong i byggnader eller i dricksvattnet vilket också kan göra att halten radon inomhus blir högre. Socialstyrelsen anger ett riktvärde på 200 Bq/m<sup>3</sup> för bostäder, skolor och förskolor.</p>
<p class="MsoNormal">När det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller bildas <span style="mso-bidi-font-weight: bold;">radon. Detta är en osynlig</span> och luktfri radioaktiv gas. I nästa steg sönderfaller radon till sk radondöttrar som är radioaktiva metallatomer. radondöttrarna fastnar på damm som vi andas in och kan på det viset komma ner i våra lungor.</p>
<p class="MsoNormal">Radon är den vanligaste orsaken till lungcancer näst efter tobaksrökning. Radon som finns i bostäder orsakar ca 500 lungcancerfall varje år.<span style="mso-spacerun: yes;">  </span>Av dessa är det ungefär 50 som aldrig varit rökare.</p>
<p class="MsoNormal"><span style="text-decoration: underline;">Miljonprogrammet:</span></p>
<p class="MsoNormal">Sveriges riksdag bestämde att mellan 1965 och 1975 skulle det byggas en miljon bostäder. Under den här tidsperioden var asbest och PCB vanligt förekommande byggnadsmaterial. Bostäderna byggdes snabbt med risk för slarv (tidspress) och byggnationen skedde före oljekrisen utan krav på värmeisolering och är därmed idag en energibov med krav på hög energiåtgång (billigt byggmaterial).</p>
<p class="MsoNormal">Detta renoveringsprogram kommer att innefatta stora kostnader för fastighetsägaren. Dessa ökade kostnader måste sedan tas ut i form av hyresintäkter. Det finns redan tidningsrubriker som tar upp detta där hyresgäster går samman för att protestera mot kommande hyreshöjningar. Vad man som hyresgäst kanske inte förstår är de stora kostnader som tillkommer bara av att etablera ett byggföretag på plats.</p>
<p class="MsoNormal">Beroende på fastighetens storlek så kan dagskostnaden för en renoveringsetablering variera mellan 250 000 till 1.6 miljoner. Här inser man snart att det finns mycket pengar att tjäna in om man planerar sin renovering så noggrant som möjligt för att slippa kostsamma förseningar (utan att inkludera eventuella förseningsböter). Klarar man projektet på 70 eller 90 dagar så kommer man efter en enkel matematisk beräkning fram att vid ytterligheterna av ovan nämnda etableringskostnader tjänar man 5 respektive 32 miljoner kronor.</p>
<p class="MsoNormal">Vid val av renoveringsutförande så finns det i princip två vägar att välja om man väljer att följa lagstiftningen vill säga. Antingen så river man ut allt byggnadsmaterial så att man erhåller en stomren fastighet och bygger upp allt på nytt, eller så analyserar man varje rum efter föroreningar och river bara ut de rum som är förorenade av asbest, mögel och PCB.</p>
<p class="MsoNormal">
<div id="attachment_3309" class="wp-caption alignleft" style="width: 310px"><a href="http://www.ekobyggportalen.se/wp-content/uploads/Labb.jpg"><img class="size-medium wp-image-3309" title="Labb" src="http://www.ekobyggportalen.se/wp-content/uploads/Labb-300x200.jpg" alt="" width="300" height="200" /></a><p class="wp-caption-text">Labbananalys</p></div>
<p class="MsoNormal">
<p class="MsoNormal">Vi har exempel på en renovering av 55 lägenheter där man vägde för och emot en total utrivning eller att riva efter att man analyserat samtliga rum. Det statistiska underlaget som man fattade sitt beslut på, påvisade föroreningar i 60% av rummen i tre trappuppgångar.<span style="mso-spacerun: yes;">  </span>Om man valde att riva ut allt så innebar det en extra kostnad för projektet på strax över 6 miljoner kr. Då valde man att analysera samtliga rum och man kom fram till att föroreningsgraden i projektet var att <span style="color: #0070c0;">17% </span>av rummen var förorenade och extrakostnaden för analyser och sanering blev strax över 1 miljon kr. Man sparade alltså här ca 80 % i ROT-avgifter och då har vi inte räknat in tidsbesparingen som i detta projekt kostade 1.6 miljoner per dag.</p>
<p class="MsoNormal">
<p class="MsoNormal">Konsekvensen om man inte har planlagt innan renoveringsstart blir att projektet blir:</p>
<p class="MsoListParagraphCxSpFirst" style="text-indent: -18.0pt; mso-list: l0 level1 lfo2;"><span style="font-family: Symbol; mso-fareast-font-family: Symbol; mso-bidi-font-family: Symbol;"><span style="mso-list: Ignore;">·<span style="font: 7.0pt 'Times New Roman';">         </span></span></span>Dyrare (personal, material, express),</p>
<p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="text-indent: -18.0pt; mso-list: l0 level1 lfo2;"><span style="font-family: Symbol; mso-fareast-font-family: Symbol; mso-bidi-font-family: Symbol;"><span style="mso-list: Ignore;">·<span style="font: 7.0pt 'Times New Roman';">         </span></span></span>Tar längre tid (byggstopp och analys)</p>
<p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="text-indent: -18.0pt; mso-list: l0 level1 lfo2;"><span style="font-family: Symbol; mso-fareast-font-family: Symbol; mso-bidi-font-family: Symbol;"><span style="mso-list: Ignore;">·<span style="font: 7.0pt 'Times New Roman';">         </span></span></span>Onödiga renoveringar (renoverar friska områden)</p>
<p class="MsoListParagraphCxSpLast" style="text-indent: -18.0pt; mso-list: l0 level1 lfo2;"><span style="font-family: Symbol; mso-fareast-font-family: Symbol; mso-bidi-font-family: Symbol;"><span style="mso-list: Ignore;">·<span style="font: 7.0pt 'Times New Roman';">         </span></span></span>Belastar arbetsmiljö/inomhusmiljö/utomhusmiljö</p>
<p class="MsoNormal">Vår slutsats är alltså: Jobba Proaktivt, inte Reaktivt!!! Detta ska ske i god tid, långt innan offertarbetet tar sin början.</p>
<p class="MsoNormal">
<p class="MsoNormal"> <a href="http://www.ekobyggportalen.se/wp-content/uploads/Bengt-Wessén6.jpg"><img class="alignleft  wp-image-3316" title="Bengt Wessén" src="http://www.ekobyggportalen.se/wp-content/uploads/Bengt-Wessén6-222x300.jpg" alt="" width="133" height="180" /></a></p>
<p class="MsoNormal"> <span style="mso-ansi-language: EN-US;" lang="EN-US">Artikel skriven av: </span><span style="mso-ansi-language: EN-US;" lang="EN-US">Fil Dr Bengt Wessén Teknisk chef Pegasus lab, Eurofins Environment Testing</span><span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin; mso-ansi-language: EN-US;" lang="EN-US">Sweden AB</span></p>
<p class="MsoNormal">
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ekobyggportalen.se/2012/05/hur-hanterar-man-asbest-radon-pcb-och-mogel-vid-renovering/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Elbolagen smörar för egen el-kunder</title>
		<link>http://www.ekobyggportalen.se/2012/05/elbolagen-smorar-for-egen-el-kunder/</link>
		<comments>http://www.ekobyggportalen.se/2012/05/elbolagen-smorar-for-egen-el-kunder/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 07 May 2012 08:06:52 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Uncategorized]]></category>
		<category><![CDATA[egenel]]></category>
		<category><![CDATA[el]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.ekobyggportalen.se/?p=3301</guid>
		<description><![CDATA[Källa: Ny teknik.se. Medan regeringen drar frågan om nettodebitering av egenproducerad el i långbänk erbjuder sig elbolagen att ta hand om – och betala för – kundernas elöverskott. Fortum säljer till och med hela solcellspaket. Läs artikeln här. ]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<div id="page">
<div id="content">
<div class="columns-3-1 first">
<div class="column1">
<div class="columns-2-1 first">
<div class="column1">
<div class="article default-article">
<p class="lead">Källa: <a href="http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/solenergi/article3469382.ece">Ny teknik.se.</a> Medan regeringen drar frågan om nettodebitering av egenproducerad el i långbänk erbjuder sig elbolagen att ta hand om – och betala för – kundernas elöverskott. Fortum säljer till och med hela solcellspaket. Läs artikeln <a href="http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/solenergi/article3469382.ece">här. </a></p>
</div>
</div>
</div>
</div>
</div>
</div>
</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ekobyggportalen.se/2012/05/elbolagen-smorar-for-egen-el-kunder/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Svenska arkitekter saknar kunskap om ekologiskt byggande</title>
		<link>http://www.ekobyggportalen.se/2012/05/svenska-arkitekter-saknar-kunskap-om-ekologiskt-byggande/</link>
		<comments>http://www.ekobyggportalen.se/2012/05/svenska-arkitekter-saknar-kunskap-om-ekologiskt-byggande/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 07 May 2012 07:45:35 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Uncategorized]]></category>
		<category><![CDATA[arkitekter]]></category>
		<category><![CDATA[Ekobygg]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.ekobyggportalen.se/?p=3298</guid>
		<description><![CDATA[Källa: Byggvärlden.se. Sveriges arkitekter är överens om att ekologiska byggnader är på stark frammarsch och att Sverige har kommit längst bland de nordiska länderna inom området. Samtidigt tycker en majoritet att de saknar relevant kunskap om ekologisk arkitektur. Läs artikeln här.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Källa: <a href="http://www.byggvarlden.se/nyheter/energi-miljo/svenska-arkitekter-saknar-kunskap-om-ekologiskt-byggande">Byggvärlden.se.</a> Sveriges arkitekter är överens om att ekologiska byggnader är på stark frammarsch och att Sverige har kommit längst bland de nordiska länderna inom området. Samtidigt tycker en majoritet att de saknar relevant kunskap om ekologisk arkitektur. Läs artikeln <a href="http://www.byggvarlden.se/nyheter/energi-miljo/svenska-arkitekter-saknar-kunskap-om-ekologiskt-byggande">här.</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ekobyggportalen.se/2012/05/svenska-arkitekter-saknar-kunskap-om-ekologiskt-byggande/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>

