Byggekonomi

Byggkostnaden innefattar bl.a. material, löner, övriga entreprenadkostnader som transporter och maskiner men även sådant som moms och tomtkostnader. Inom hela byggsektorn råder bristande konkurrens vilket leder till dyra arbets- och materialkostnader.

I skillnaden mellan pris och kostnad ligger entreprenörens vinst. Den styrs mycket av tillgång och efterfrågan. Det mest lönsamma för byggherren är därför att bygga i lågkonjunktur. Kostnaden påverkas starkt av vilka lånevillkor man kan få. Vissa banker överväger att ge förmånligare lån till miljöanpassade och sunda hus ( SE banken miljölån). Det finns också banker som lånar ut pengar räntefritt (JAK och Nordiska Sparlån).

Kostnader för det färdiga huset utgörs av driftkostnader, som innefattar värme, el, vatten och sophantering. Gäller det ett flerbostadshus tillkommer kostnader för fastighetsskötsel, personal, administration och städning.

Finansiering

Man skall i god tid ta kontakt med de kreditinstitut som kan komma ifråga för bygget. Nybyggen lånefinansieras i regel i två steg. Etapp ett är ett byggnadskreditiv som löper under byggtiden – då detta är dyrt gäller det att bygget inte blir allt för tidsödande.  När huset är färdigbyggt placeras byggnadskreditivet om till ett bottenlån . Om man inte har tillräckligt med besparingar kan man också behöva ett topplån som löper under kortare tid ( 5-15 år ) med en högre ränta. Räntebidrag och statlig kreditgaranti är styrmedel som använts för att stimulera bostadsbyggandet i vårt land.

Kostnaden påverkas starkt av vilka lånevillkor man kan få. Vissa banker kan ge förmånligare lån till miljöanpassade och sunda hus( SE banken miljölån) Man kan också bospara och låna pengar i JAK ( Jord, arbete, kapital) och Nordiska Sparlån). Dessa banker bedriver en räntefri bankverksamhet. Lånen är alltså räntefri och du får heller ingen ränta på dina sparade pengar. På lång sikt är dessa lån ofta förmånligare än vanliga banklån.

Bidrag

Om olika stöd kan man läsa mer i boken “Statligt stöd till bostadsbyggandet, en sammanställning av regler för stöd till ny- och ombyggnad “ skriven av Jan Olof Sjöholm och Rolf Westerberg (1999 utgiven av Svensk Byggtjänst). Bidrag på miljöområdet kommer och går.  I skrivande stund (2010) finns stöd för nya solvärmeanläggningar, konvertering från elvärme till annan värmekälla eller fjärrvärme samt bidrag till tilläggsisolering, radonbidrag mm. Historiskt sett har bidragen inte alltid åstadkommit de önskade resultaten.