Träskydd

Spånfasad i obehandlat lärkträ

Text och bild: Cathrine Bülow. Träskyddsmedel används för att skydda trä från mögel och röta samt skadeangrepp från insekter. De träskyddsmedel kemikalieindustrin försett oss med har visat sig vara mycket miljö- och hälsoskadliga och man bör därför konsekvent avstå från dem.

Så skippa tryckt till trätrallen. Använd istället i första hand ett konstruktivt träskydd, det vill säga bygg husets trädelar på ett sådant sätt att fukt inte kan stanna kvar och skada träet, eller byt ut trä mot andra material på utsatta ställen. Metallsko ändträ. Använd kärnvirke på exponerade byggnadsdelar eller speciellt motståndskraftiga träslag som lärk och al. Du kan också köpa värmebehandlat eller linoljeimpregnerat trä. Ytbehandla med linolja, järnvitriol eller naturliga färger. Ett alternativ är att låta träet vara obehandlat vilket är fullt möjligt med ett bra virke. Läs mer om bra virke under trä.

Konventionella träskyddsmedel — en giftskandal

De träskyddsmedel som använts de senaste femtio åren är bland de absolut mest miljö- och hälsovidriga byggprodukter som framställts. Bland dessa extremgiftiga preparat återfinns Pentaklorfenol, Kreosot och Lindan. De miljövidriga preparaten har använts till allt från utemöbler, sandlådor till järnvägslipers. I värsta fall har de också använts inomhus, t.ex. till takstolar och vindsbjälkar eller för att få en rustik kulör på träytor. Många människor har drabbats av cancer, allergier m.m. efter exponering för dessa gifter. I Tyskland och USA har stora rättegångsprocesser drivits för att få skadestånd till boende och byggnadsarbetare som fått sin hälsa förstörd av dessa gifter. Tillverkarna av de verksamma giftsubstanserna är de stora kemidrakarna som Bayer, BASF m.fl. Hos olika nationella färgleverantörer har de sedan blandats i olika träoljor och saluförts under olika varunamn. Mark runt sågverk och impregenringsanläggningar har också blivit svårt förorende av träskyddsmedel och gifter som dioxiner m.m., som bildats i samband med produktionen.

Är de moderna träskyddsmedlen ofarliga?

De mest skandalomsusade substanserna, som de ovan namngivna, har förbjudits och dragits in för försäljning i i-värden men många går fortfarande på export till tredje världen. En strid ström av nya kemikalier sköljer samtidigt över den europeiska marknaden. Kontrollsystemet är bristande och produkten måste bevisligen vara giftig för att kunna dras in istället för att dess oskadlighet först behöver bevisas vilket hade varit ett klokare system. Det har nu visat sig att träskyddsmedel som för några år sedan salufördes som ofarliga i själva verket gett otäcka skadeverkningar på människa och miljö. De nu tillåtna träskyddsmedlen innehåller miljöfarliga metallsalter av koppar, krom och arsenik. Äldre tiders träskyddsmedel kan även innehålla ytterst giftiga klorerade kolväten.

Tryckimpregnerat trä

Tryckimpregnerat trä är vanligt förekommande till fasadvirke, staket, trappor m.m. Vid tryckimpregnering pressas skyddande metallsalter i lösning in i träet under tryck. Tryckimpregnering är mindre skadligt än kemiskt träskyddsmedel då metallsalterna inte avdunstar  på samma sätt utan är mer bundna i träet. Men genom urlakning av regnvatten eller vid sågning i träet sprids ändå metallerna ut i naturen och utgör en onödig miljöbelastning. Vissa metallsalter är starkt giftiga såsom arsenik, krom, fluor och tenn. Speciellt arsenik är mycket toxiskt. I Schweiz är det helt förbjudet medan det anmärkningsvärt nog får användas för tryckimpregnering i Sverige.

Gamla telefonstolpar och järnvägsslipers

Gamla telefonstolpar och järnvägsslipers kan vara impregnerade med miljöfarligt kreosot. De får inte användas som byggmaterial. Även virke som behandlats för länge sedan avger miljö- och hälsofarlig kreosot och ska inte användas i trädgården för exempelvis terrassering eller till sandlådor vilket tyvärr är vanligt förekommande. Vid väta och solsken svettas kreosoten ut ur träet, för att i värsta fall komma i kontakt med barnahänder eller odlingsväxter. Kemiskt behandlat virke, telefonstolpar och järnvägsslipers ska omhändertas som miljöfarligt farligt avfall. Det får under inga omständigheter eldas upp – då förbränningen upphov till mycket giftig rök, innehållande bl.a. dioxiner.

Naturligt träskydd

Använd aldrig kemiska träskyddsmedel. Det finns alltid andra alternativ!

I det ekologiska huset använder man sig istället av konstruktivt träskydd, motståndskraftigt virke och/eller en naturlig giftfri ytbehandling som linolja, naturliga målarfärger eller järnvitriol. Idag finns även virke som är tryckimpregnerats med linolja eller andra naturliga och ofarliga ämnen.

Välj motståndskraftigt virke

Virke av god kvalitet behöver inte någon egentlig behandling. Många norrländska hus och lador är t.ex. helt obehandlade och ändå välbehållna i över 100 år eller mer. Med tiden får de en skyddande ”solbränna”. Tänk speciellt på att använda motståndskraftiga träslag för utsatta partier, som kärnvirke, al eller lärk. Venedigs byggnader vilar t.ex. på röthärdiga alpålar. Se också till att det virke du använder är vältorkat — då slipper du inte bara fuktproblem utan även problem med krympning, sprickbildning och sättningar.

Använd konstruktivt träskydd

Detta innebär att byggdelar som utsätts för fukt och regn snabbt ska kunna torka alternativt att vatten aldrig tillåts nå träet. I traditionellt byggande har man därför skyddat husen med stup- och hängrännor, täta tak. Metallsko pålar och bjälkar för att förhindra att träet får markkontakt och ändträet suger upp vatten.

Värmebehandling

Värmebehandlat trä eller Thermowood, som det även kallas, har blivit populärt på senare år. Främst används det till bastubyggnationer och som terassvirke men även i fasadvirke, i staket, fönster och trädgårdsmöbler. Metoden innebär att virket värms upp i en syrefri atmosfär i ett slutet kärl till temperaturer på 180-240 °C i 10-40 timmar utan någon tillsats av kemikalier. Vid behandlingen sker förändringar i träets kemi som medför att det får en förbättrad skyddseffekt mot rötsvampar, men som även påverkar träets tekniska/fysikaliska egenskaper i olika omfattning. Virket får en brunaktig färg, som relativt snabbt övergår i en gråaktig ton vid exponering utomhus. Det är sprödare än obehandlat trä, och hållfastheten nedsätts markant. Det ska därför inte användas i bärande konstruktioner. Värmebehandlat trä används inomhus i till exempel golv, badrum och bastu samt som panel. För utomhusbruk är det den ökade beständigheten som är av primärt intresse att dra fördel av.

Kiselbaserade träskyddsmedel

Kisel har visat sig ha en träskyddande förmåga och kan användas både i tryckimpregnering och som medel att pensla på.

Ättiksbehandling

Träet tryckimpregneras med ättiksyraanhydrid som får reagera med trämaterialet vid 120-130 °C. Restkemikalier (ättika) avdrivs sedan genom torkning eller vattenlakning.

Behandling med furfurylalkohol

Vid ”furfurylering” tryckimpregneras träet med furfurylalkohol-lösning (vattenlösning av furfurylalkohol och katalysatorer). Virket torkas i vakuumtork och hartset härdas ut i virket vid 100 ºC. Detta ger upphov till ett mahognyliknande, hårdare, formstabilare och beständigare trämaterial. Furfurylalkohol tillverkas av biomassaavfall (vanligtvis från majs och sockerrör, men även björkflis förekommer) och är därmed en förnyelsebar råvara. Produktion sker för närvarande i Norge och Litauen.

Järnvitriol

är en hydrat av järnsulfat som har mögel- och svamphämmande verkan. Ämnet blandas med vatten för behandling av ohyvlade träfaser. Ytan antar en gråaktig ton som med tiden mörknar och får en silvrig nyans.

Vejde

är en ört som tidigare använts för att blåfärga tyg samt som traditionellt träskyddsmedel. I Thüringen i östra Tyskland har man nu börjat nytillverka träskyddsmedel av Veijde.

Naturligt men inte ofarligt

Borax

Bor eller natriumborat är ett naturligt förekommande salt. Ämnet har antispetiskt verkan som används som brandskydd- och träskyddsmedel. Medlet har gett upphov till en del diskussioner. Ibland framhålls det som relativt ofarligt och ibland som hälsovådligt. Då Naturvårdssverket har klassificerat borax som ”måttligt akut giftig” bör det inte vara ett förstahandsval. Borax är mycket skadligt vid förtäring eller inandning, och kan leda till irritation av ögon, hud och luftvägar. Det kan också leda till negativa hälsoeffekter i centrala nervsystemet, mag-tarmkanalen, levern och njurarna vid förtäring eller inandning.

Trätjära

Trätjära, som destilleras fram ur trä, har använts sedan medeltiden. Tidigare skedde detta i kolmilor. Numera sker framställningen industriellt och i samma process erhålls även träkol. Trätjäran är visserligen en naturprodukt men den är ändå cancerogen och reproduktionsstörande. Den avger polyaromatiska kolväten och ska därför inte användas inomhus. Roslagsfernissa är trätjära uppblandad med lika delar rå linolja och balsamterpentin. Blandningen har länge använts för att fernissa träbåtar.

Så bekämpar du skadedjur utan gifter

Om man råkar ut för ett insektangrepp i sin bostad är utrotning med varmluft den bästa bekämpningsmetoden ur miljösynpunkt. Man installerar en varmluftsfläkt som upphettar temperaturen till minst 55 grader i en timmas tid- då dör insekterna och deras ägg och larver. En positiv bieffekt är att även träet torkar ut ordentligt.

När det gäller att skydda husen mot skadedjur har vi i Sverige inte så stora problem med detta som i varmare länder men man bör ändå se till att konstruktionen blir tät för att hindra insekter att lägga larver.