Natursten

Sandsten naturstenText: Cathrine Bülow. Natursten – ett byggmaterial med eviga värden.  Ja, något mer slitstarkt än sten är svårt att hitta, speciellt om du väljer en hård bergart som granit eller gnejs-bildade av stelnad magma från jorden inre.

I alla tider har natursten använts som byggmaterial i till  exempel golv, grunder , murar , fasader och bänkskivor.  Det är ofta ett bra miljöval fast buller och dammspridning vid brytning och bearbetning är en nackdel. I vår del av världen är arbetsmiljön kontrollerad men för stenarbetare i länder som Kina är den oftast katastrofalt dålig.  Det tillsammans med kortare transporter är goda skäl att välja så närbruten sten som möjligt .

Det finns därför  urusla arbetsvillkor i länder som Kina har uppmärksammats och när Göteborgs stad gjorde en 2016  kartläggning av finns skäl att välja  som möjligt eller stenar från kontrollerade  

Varje sten är unik

Sten är vackert och förhöjer byggnadens eller trädgårdens skönhetsvärden. Som med alla material direkt från naturen är varje sten unik och det finns många olika bergarter att välj på. Kalksten och marmor till golvet eller köksbänken, lerskiffer för takläggning och fasader, granit till golv och yttertrappor, till exempel. I Sverige är sand-och kalksten vanligt Öland och Gotland medan Bohuslän och Kolmården är kända för sina vackra granit.

Välj närproducerad sten

Nackdelen med stenbrytning är dammspridning, buller samt att stenbrotten kan förfula landskapet. Ett på senare tid uppmärksammat problem är den stenbrytning som sker i t.ex Kina eller andra fattigare, expansiva regioner i världen. Arbetsmiljön är här många gånger vedervärdig och stenarbetarna drabbas av svåra lungsjukdomar och andra hälsoproblem.

Av miljö- och hälsoskäl, välj inhemsk sten eller sten från grannländerna. Här är arbets- och miljökrav högre och transportsträckorna betydligt kortare.

Natursten

Några vanliga bergarter för byggnadsändamål

Diabas

Diabas (2)Diabas är en mörk basisk magmatisk* bergart som bildats genom att den kristalliserat halvvägs upp till jordskorpans övre partier. Diabasens hårdhet orsakas av en relativt hastig avkylning som resulterat i en tät och hård bergart. Stenen används primärt för monument, skulpturer och andra former av konstverk, men även för dekoration av byggnader.

Ett ökande användningsområde är  inredning, mest bänkköksskivor , där sten blir mer och mer populärt. Granit och svart diabas är de mest praktiska då de tål värme, vatten och vassa knivar.

Granit

granitsteinGranit från latinets granum (korn)[ är en av de vanligaste bergarterna. Det är ett klassiskt material för golv, yttertrappor och arbetsbänkar. Granit är mycket hård och sprickfri och har ovanligt hög motståndskraft mot tryck, stötar och deformering; den är också okänslig för försurat regn. Om man väljer granit till köksbänken får man en syra- och fläckresistent arbetsyta som tål värme upp till 600 grader. Ur ett brytnings- och bearbetningsperspektiv brukar granit benämnas som en så kallad hårdsten, i motsats till marmor, kalksten och andra mjuka bergarter som benämns lössten.

Kalksten

Kalksten är de bergarter som i huvudsak består av mineralet kalkspat. Kalksten är vanligen en sedimentär bergart, men kan också ha bildats genom kemisk utfällning av kalcit. Kalksten är en vanlig ornament- och byggnadssten. Många golv i offentliga miljöer, till exempel påArlanda, Östersunds flygplats och Stockholms central består helt eller delvis av kalksten.

marmorMarmor

Marmor är en metamorf* bergart, strukturen kan vara fin- eller grovkornig. Marmor bildas genom att kalksten utsätts för höga tryck och temperaturer. Eftersom marmor är en relativt lättbearbetad bergart och har ett tilltalande utseende har den använts som byggnadssten- och ornamentssten över hela världen under tusentals år. Ren marmor är vit, men föroreningar av olika slag är vanliga och ger då bergarten olika färger, i ett ofta flammigt mönster som kallas för marmorerad
‘Marmor är också vanligt förekommande i det svenska urberget. Kända svenska varianter av marmor är ekebergsmarmor och kolmårdsmarmor.

Se upp med syror!

Vid skötsel av marmor och kalksten bör man tänka på att de är känsliga för syror. Därför skall man aldrig använda sura rengöringsmedel inomhus. Medel för avlägsnande av kalk-beläggningar, som exempelvis toalettrengöring är skadliga och orsakar frätskador. Andra sura vätskor som vin, ättika, vinäger, fruktjuice, kolsyra etc är också skadliga. framför allt är polerade ytor känsliga där matta, etsade fläckar lätt uppstår.

Sandsten

Sandsten är en sedimentär bergart som har ett matrix bestående av sand dvs ”sandkorn” med storleken 0,06-2 mm). En sandsten kan ha olika sorters bindemedel som binder samman sandkornen och får då olika egenskaper, till exempel kvarts (som är vanligast), kalkspat, limonit (järnsandsten) eller lera (lersandsten). Sandsten finns på sandiga ställen där kvarts eller kalkspat binder ihop den.
Sandsten är en vanlig byggnads-och ornamnetsten.Till exempel är de flesta av världens katedraler byggda i sandsten) I likhet med kalksten är sandsten lättvittrad. Fasader och monument av sandsten är därför känsliga för surt regn som bryter ner stenen.

Skiffer

skifferstenSkiffer är en bergart som används för olika byggnadsändamål som tak, golv, markbeläggning och fasadbeklädnad. Eftersom skiffern är skiktad och relativt mjuk är den lätt att klyva och på det viset kan man få fram jämntjocka, tunna stenar som är lättmonterade i olika byggsammanhang. Det finns metamorfa och sedimentära skiffersorter. De namnges efter de viktigaste mineralerna som ingår tex metamorfa* granit-glimmerskiffer eller sedimentära* lerskiffrar som oljeskiffer.

Skiffer är slitstarkt med lång livslängd och är förhållandevis prisvärt. Men man ska se upp med billigt skiffer från Kina och Indien och s.k portoskiffer. Dessa sorter tål inte vårt klimat och bryts under usla arbetsförhållanden. Idag är Spanien världens största skifferproducent. England är också en stor producent med gammal skiffertradition och på många gamla skiffertak i Sverige ligger engelsk skiffer. Sverige har bara ett skifferbrott i bruk idag i jämtländska Offerdal. Där bryts markbeläggning , fasad och golv. Dock inte takskiffer. Norge har skifferbrott i Otta, Oppdal och Alta

 

 

Andra exempel på natursten som används i byggnadssammanhang är  gnejs och porfyr.

 

*Magmatisk bergarter bildas genom att magma har stelnat i eller ovanför jordskorpan. Magmatiska bergarter består av kristallina mineral eller glas.

*Metamorfa bergarter bildas genom omvandling av sedimentära eller magmatiska bergarter, ofta vid höga temperaturer och högt tryck nere i jordskorpan. Vid metamorfosen kristalliserar mineralen om, och nya mineral kan bildas.

* Sedimentära bergarter bildas vid jordytan på huvudsakligen tre sätt och delas i allmänhet in efter dessa. Klastiska sedimentära bergarter bildas genom sedimentation eller avsättning av vittringsprodukter från andra bergarter, exempelvis granit och sandsten. Avlagringar av biokemisk aktivitet ge upphov till biogena sedimentära bergarter så som kalksten och kol. Kemisk utfällning i kanske främst marina eller extrema miljöer kan också bilda sedimentära bergarter, till exempel gips.