Lättbetongen är en svensk uppfinning från 1920-talet. Den tillverkas av naturliga råmaterial i form av sand, kalksten, cement och vatten. Genom en tillsats av aluminiumpulver erhålls en jäsning varigenom materialet blir poröst . Genom de många luftporer som då bildas får lättbetongblocken en relativt god värmeisoleringsförmåga i förhållande till t.ex. betong eller tegel.
Fram till 1975 tillverkades en del lättbetong av skifferbränd kalk från alunskiffer, så kallad blå lättbetong, som avgav radon. Det förekommer inte längre. Numera är lättbetong ett obetänkligt och bra materialval för den som månar om en sund inomhusmiljö. Vid val av porlättbetong får väggen bra värmevärden och inget extra isoleringsmaterial behövs.
Porlättbetong ger bra värmevärden
En ny typ av lättbetongblock med fler luftporer och därmed bättre u-värde har nu utvecklats (Ytong Energy). Materialet lämpar sig väl för massiva konstruktioner (läs mer om massiva stenkonstruktioner här) med u-värde ner till 0,11, vilket innebär att man kan bygga passivhus med blocken utan att någon ytterligare isolering behövs. En stor fördel är att man slipper använda tätskikt och plaster i väggarna. Då lättbetongen är fuktbuffrande och värmemagasinerande verkar den utjämnade på rumsklimatet.
Måla och putsa rätt
Invändiga väggar av lättbetong kan ytbehandlas med tunn- eller gipsputs eller målas med silikatfärg. Utvändiga väggar putsas eller förses med en träpanel eller tegelfasad om så önskas. För att bibehålla lättbetongens fuktreglerande egenskaper är det viktigt att använda en puts som tillåter fuktvandring som t.ex. kalkbaserad puts, lerfärg, lerputs eller silikatfärg. Man bör avstå från produkter som innehåller plaster eller är cementbaserade.
Lättbetonghus, Baskemölla Ekoby
Fuktsäkra badrum utan kemikalier
I en del ekohus har man murat badrumsväggarna i lättbetong (eller tegel) för att slippa använda fuktspärrar (primers), innehållande en massa otrevliga kemikalier, bakom kaklet. I trähus kan man mura badrummet som en separat enhet. Eftersom lättbetong endast består av oorganiskt material kan det inte mögla. På en kaklad lättbetongvägg i våtutrymmen kan kan fukten gå in i kakelfogarna utan att det blir ett problem. Denna metod användes tex i sjökvarteren i Vadstena där man man månade om att endast använda sunda material. Lättbetongen buffrar fukten och kan sedan släppa ut den igen. Det bästa är att inte helkakla badrummet då kakel inte har någon förmåga till fuktregelering. Låt den övre delen av badrumsväggen förbli okaklad och måla istället med en silikatfärg eller putsa med kalkbaserad puts. Läs mer under badrum.
Sjökvarteren i Vadstena -- lättbetonghus med badrum utan fuktspärrar
Dela:
Lättbetonghus i Skåne
Lättbetongen är en svensk uppfinning från 1920-talet. Den tillverkas av naturliga råmaterial i form av sand, kalksten, cement och vatten. Genom en tillsats av aluminiumpulver erhålls en jäsning varigenom materialet blir poröst . Genom de många luftporer som då bildas får lättbetongblocken en relativt god värmeisoleringsförmåga i förhållande till t.ex. betong eller tegel.
Fram till 1975 tillverkades en del lättbetong av skifferbränd kalk från alunskiffer, så kallad blå lättbetong, som avgav radon. Det förekommer inte längre. Numera är lättbetong ett obetänkligt och bra materialval för den som månar om en sund inomhusmiljö. Vid val av porlättbetong får väggen bra värmevärden och inget extra isoleringsmaterial behövs.
