Drev och fogmassa

Text och foto: Cathrine Bülow. Vill man bygga miljöanpassat och sunt skall man se upp med byggkemikalier som fogmassa och fogskum. Här återfinns många kemikalievärstingar.

Produkterna kan i regel undvikas genom att man tillämpar andra konstruktionsmetoder. Exempelvis kan tätskikt i badrum uteslutas om man endast använder mineraliska, fuktgenomsläppliga material i väggarna.

Det finns också byggekologiska varianter av fogmassor som korksmulepasta och linoljekitt. Använd drev i naturmaterial, vanligast är lin och hampa, istället för mineralull eller giftigt fogskum.

De konventionella fogmedlen är alla mer eller mindre miljöskadliga. Ämnen från kemikalieinspektionens OBS-lista eller begränsningslista hittas ofta just i dessa produkter. Fogmassa kallas ibland den dålige snickarens räddning och det ligger något i detta. Produkten används för att täta fogar, maskera ojämnheter och glipor och skall förhindra att smuts eller fukt kommer in i mellanrum. Drev används för att stoppa vinddrag mellan dörr eller fönster och vägg.

Drev

Ekologiska drevalternativ är:

Cellulosaremsor

Fårull i otvättad form (utan malmdel eller andra tillsatser). Ullen kan kalkas och blir då svagt antiseptisk.

Hampafiber används med fördel som drev. Eftersom hampan har en naturlig svamp- och bakteriehämmande inverkan behöver den inte impregneras. Hampadrev är dessutom lätt och behagligt att arbeta med.

Jute är en stark fiber som ingår i släktet lindväxter som också kan användas för drevning.  

Lin är en av de starkaste naturfibrerna. Den lämpar sig väl för drevning. Den klarar fuktig miljö utan att ruttna och har bl.a. används i båtar och rörskarvar.

Kokosfiberdrev är ytterligare ett drevalternativ i naturmaterial.

Sisal är en smidig och stark växtfiber som utvinns från växten agave sisalana. Den kan, förutom att användas till drev,  även brukas till t.ex. rep och hängmattor.

Mineralullsdrev är olämpligt på grund av exponering av fibrer som sker när luft passerar materialet. Mineralull är dessutom mycket energikrävande vid framställning och ohälsosamt och obehagligt att arbeta med.

Fogmassa

Konventionell fogmassa bör ej användas då de innehåller giftiga ämnen! De ekologiska alternativen är korkpasta eller rep av naturmaterial som hampa eller sisal. Rep har traditionellt sett använts för fogar inom båtbyggeriet för att täta och ta upp fogar. Linoljekitt av linolja och krita är också ett bra miljöalternativ som dessutom lätt kan övermålas. Det spricker dock och man måste kitta om efter viss tid.

Konventionella fogmassor

Akrylatfogmassa (latexfog, målarfog) är den minst miljöskadliga av de konventionella alternativen men innehåller ändå miljövidriga ämnen såsom mjukgörare, skumdämpare m.m. Vanliga monomerer är butylmetakrylat, hydroexyetylakrat och vinylklorid. Så länge dessa ämnen är bundna i polymeren utgör de ingen hälsorisk men restmonomerer kan finnas kvar och ge hälsoeffekter. Denna typ av fogmassa kan inte användas i badrum eller våtutrymmen eftersom de har dålig vidhäftning på glatta ytor.

MS-polymerbaserade fogmassor innehåller miljöproblematiska alkoxysilikoner, polyeter och organiska tennföreningar. Under härdningen avges bl.a. siloxaner. Dessutom kan halten giftiga mjukgörare vara upp till 30 %.

Oljebaserade fogmassor med organiska lösningmedel  är mindre miljöskadliga än silikon, PUR och latexfogmassa. Lödningsmedlen samt de torksickativ med kobolt som oftast ingår är dock inte speciellt bra. Använd därför i först hand kitt som är tillverkat av linolja och krita. Den spricker dock med tiden och måste underhållas.

PCB-fogar för betongelement: Fogarna mellan betongelement tätades tidigare med fogmassa som innehöll mycket giftiga polyklorerade bifenyler (PCB) som mjukgörare. Rumsluften kontaminerades av emissioner från medlet och det ytterst miljöskadliga ämnet läckte också ut i naturen. Om man bor i ett hus där man misstänker att det finns PCB-fogar bör man ta kontakt med kommunen och begära en besiktning. Det finns åtgärdsprogram för att avlägsna PCB från den svenska byggnadsparken. Se vidare PCB.

De mjukgörare som används idag är, om än inte så extremt miljöskadliga som PCB, långt ifrån harmlösa. De baseras på klorkemiska produkter och avger hälsofarliga mjukgörare.

Silikonfogmassa används flitigt på såväl byggen som av hemmabyggare, t.ex. mellan diskbänk och vägg eller i badrum. Silikon framställs av klormetan och kisel i en energikrävande process. Giftiga, organiska tennföreningar kan ingå som katalysatorämne. Mjukgörare är silikonoljor som misstänks vara bioackumulativa (lagras i naturen).  Dessutom ingår giftiga biocider (bakteriedödande och svampbekämpande ämnen) och organiska arsenikföreningar, karbandazim och BIT. Silikonfogmassa är vattenavvisande och värmemotståndigt men under härdningen avges olika kemikalier. Medlet kan under inga omständigheter rekommenderas men om du ändå använder det, använd inte fingrarna utan en tesked doppad i diskmedel.

Fogskum

Fogskum bör av miljö- och hälsoskäl alltid undvikas! Fogskum används runt fönster- och dörrkarmar för att lufttäta och stoppa drag. Det är en av de hälsovidrigaste produkter som förekommer inom byggbranschen idag. Fogskum är en blandning av polyol, isocyanat och drivgas. I kombination med vatten (luftfuktighet) bildas polyuretanskum. Isocyanat är ett mycket giftigt ämne som gör att tiotusentals arbetare riskerar sin hälsa varje dag. Det är både cancer- och allergiframkallande.

Polyuretanfogskum (PUR-fogar) utgör ett stort arbetsmiljöproblem och belastar även brukarnas inomhusluft för en tid.  3-5 % organiska lösningsmedel som toulen, xylen och lacknafta ingår vanligen. Som katalysator tillsätts giftiga organiska tennföreningar och mjukgörare. Vid brand frigörs en rad hälsofarliga såsom isocyanater, fenoler, cyanväte och nitrösa gaser.

Exponering för ämnet kan leda till nedsatt lungfunktion, astma och hjärnskador för att nämna några symptom. På försvarets forskningsanstalt, FOA, hanteras giftet på samma sätt som kemiska stridsmedel. Att använda så giftiga produkter inom husbyggande är helt oförsvarbart då det finns många fullgoda alternativ. Förutom att produkten är  toxisk har den dessutom lett till byggtekniska problem med bågnande fönsterkarmar, dörrar som inte går att öppna och söndersprängda väggar.

UF-skum är baserat på urinsyra och formaldehyd. Produkten avger formaldehydgas som kan ge akuta problem med irriterande ögon, kliande näsa, torr hals och sömnproblem. Ämnet är cancerogent och allergiframkallande.

Tätningslister

Skumgummilister utgör inget arbetsmiljöproblem men är ändå tvivelaktiga ur ekologisk synpunkt då de baseras på polyuretanskum.

Silikongummilister består av silikon, vinyl, och fyllmedel. De är inget bra miljöalternativ. Bättre  är då att använda ett specialpapper med så kallad sträckmetall.

Fogband för betonggjutning

Fogband används för gjutning av betong. Den innehåller vanligen miljöskadlig PVC-plast. Ett bättre alternativ är bentonitfogband som innehåller en expanderande lera.

Källor:

Byggekologi — kunskaper för hållbart byggande, Varis Bokalders  Maria Block — AB Svensk Byggtjänst 2004

Bärkraftigt byggande och boende, Dalarnas högskola — föreläsningsanteckningar från läsåret 2007/2008

Ekologiskt byggande och boende, Könemann 1998

De siste syke hus, Bjorn Berge — Universitetsforlaget 1998