Byggskivor
OBS-skiva
Använd byggplattor/skivor utan tillsatser av miljöskadliga bindemedel. Bra miljöval är gipsplattor, lerskivor, cementträplattor och limfria träfiberskivor.
Välj bort spånplattor som innehåller skadliga limmer. OBS- plattor har en lägre andel lim, ca 2-3 % . De är dessutom starkare och mer formstabil än spånskivan. Men även dessa koncentrationer kan vara problematiska- speciellt om det är hälsovådliga limmer med tex isocyanter.
Läs artikel i Byggnadsarbetaren: Skyddsombuden stoppade tyska OBS-plattor
Mineraliska byggplattor
Cementbaserade skivor finns av flera fabrikat ( t.ex. Minerit). Skivorna påminner om eternit men är numera asbestfria. Det finns plana skivor och korrugerade för taktäckning eller fasadklädnad. Skivorna innehåller förutom cement kalk eller cellulosa.
Gipsskivor består av papp- eller kartongöverdragen gips. De framställs antingen av naturlig gipssten eller av restprodukter från industrin. Gipskivor avger inga emissioner och lämpar sig därför väl till ekologiskt byggande. Man bör se upp med att använda gipskivor med pappskikt i badrum då det kan ge problem med mögel eller fukt. Se badrum. Av miljöskäl ska man även se upp med vissa impregnerade gipsplattor som kan innehålla giftiga svampskyddsmedel. Gipsfiberskivor består av gips och cellulosafiber. Gipsfiberskivor är starkare än gipsskivor. De kan ha ett ytskikt av silikon.
Lerskivor är ett bra byggmaterial med fuktbuffrande egenskaper. I Tyskland finns det vassarmerade lerskivor att köpa. De används framför allt till innerväggar för att erhålla ett bra inomhusklimat.
Kalciumsilikatskivor består av kalciumsilikat från osläckt kalk och kvartsrik sand, cement samt fyllmedel. Skivorna är hållbara, fukt- mögel och brandsäkra. De används bl.a. i våtrum och ventilationskanaler.
Byggplattor av organiskt material
Cementträskivor
Här är träfibrerna sammanbundna med cement och därmed slipper man giftiga limavdunstningar . Plattorna har en bra fuktreglerande förmåga och används med fördel t.ex. i badrumstak. Man slipper då imma på badrumsspegeln
Halmskivor tillverkas av vete, korn- eller lin som limmas ihop med sitt eget lignin.
OBS- plattor har en låg andel lim, ca 2-3 % och används därför ofta av ekologiskt medvetna byggare _men även här har det slagits larm om skadliga limmer! Då plattorna består av korsvis hoplimmade spånskikt är de betydligt starkare än vanliga spånskivor. De har hög hållfasthet och är lämpliga t.ex. till undergolv och fordring eftersom de både är bärande och stabiliserande.
Träfiberskivor – våttillverkade ( mest kända under varunamnet Masonite) pressas samman under värme och tryck med träets naturliga lignin som enda bindeämne. De medel som tillsätts för att göra materialet mer brand – och mögelbeständigt är också harmlösa. Det förekommer dock tillverkare som tillsätter lim -viket man bör se upp med. Masonit finns i en hård, tunn variant som är vanliga i byrålådor och som baksida på möbler. Vanligast är dock medelhårda träfiberskivor, s.k MDF- skivor. De är ofta försedda med ytskikt el lackade. Mjuka porösa träfiberskivor förekommer också och nyttjas ibland för värme- och ljudisolering. I Tyskland är de vanligt förekommande inom ekologiskt byggande.
Vassmattor är ett traditionellt byggmaterial som använts bl.a. som underlag för puts. Vass har en ganska bra isoleringsförmåga och pga. av sin höga kiselsyrehalt är den också brandhärdig utan tillsats av något impregneringsmedel.
Wellpappskivor
Kan användas vid vindsisolering på innertak eller vid takfoten för att hålla isolering på plats utan att luftspalten täpps igen.
Asfaltboard är träfiberskivor impregnerade med bitumen. Asfalt är en produkt från oljeraffinering och bör inte användas inomhus pga. risk för emissioner av polyaromatiska kolväten.
Spånskivor
Spånplattor består av träspån hoplimmade med bindemedlet vanligtvis fenolformaldehydharts eller polyuretan ( isocyanat). De har ringa hållfasthet och elasticitet. I trähus, inte minst från sjuttiotalet, kan väggarna vara konstruerade av spånskivor. Avgasningen av cancer- och allergiframkallande formaldehyd blir då betydande. Idag är gränsvärdena för formaldehyd sänkt men trots detta finns goda skäl att avstå från dessa produkter – då betydligt bättre alternativ finns i form av t.ex. rent, trä, masonit eller OBS- plattor. Ett litet rum som är fyllt med spånskivemöbler och där skivorna är omålade eller har luftkontakt genom borrhål kan innehålla hälsovådligt höga halter av formaldehyd.
MDF, -HDF-, LDF, mfl torrtillverkade träskivor liknar spånskivan. Urea-formaldehyd-lim-halten är vanligen ca 5-10 % av skivans vikt.
Laminat består av en underskiva av mindervärdigt trämaterial , exempelvis spånplatta, ett pappskikt med ett fotografi( !) av t.ex. sten eller trä och överst en genomskinlig melaminplastyta. Felaktigt marknadsförs laminaten som slitstark men i själva verket skadas den lätt av vassa föremål och grus. Spånskivan blottas då och materialet kan givetvis inte slipas. De är alltså i likhet med andra spånskivor underhållsomöjliga.
Plywood ( kryssfanerskivor) består av hoplimmade fanerlager i minst tre skikt och får därmed hög hållfasthet och elasticitet. Även här är formaldehydhaltiga limmer ett problem. Plattorna innehåller dock betydligt mindre lim än spånplattorna eftersom det bara är limmat i tunna fogar istället för tvärs igenom. Gasavdunstning förekommer därför främst om man sågat av materialet eller borrat många hål i materialet.
Lamellskivor
Består av trästavar i mitten med ytterskikt av faner. De har hög elasticitet och hållfasthet och används bl.a. till snickerier och inredningsarbeten. I likhet med spånskivor innehåller de formaldehydhaltigt lim men då skivorma bara har lim i tunna fogar är emissionerna betydligt lägre än från spånskivor.
Text: Cathrine Bülow
Källor:
Byggekologi – kunskaper för hållbart byggande, Varis Bokalders, Maria Block- AB svensk Byggtjänst 2004
Bärkraftigt byggande och boende , Dalarnas högskola- föreläsningsanteckningar från läsåret 2007/2008
Ekologiskt byggande och boende, Könemann 1998
