Våt/badrum

Text och foto: Cathrine Bülow. Nära fyra av tio vatten- och fuktskador inträffar i badrum. Ingen annan del av huset drabbas lika hårt. Det har sin naturliga förklaring i att vatten och ånga är vanligast här. Fuktskador i badrum är en konsekvens av felaktiga materialval och konstruktioner.

Våtrumsbranschen har lanserat en tveksam, icke fungerande lösning på fuktproblem i badrum vilket  innebär att kemiska tätskiktsmassor (primers) appliceras bakom badrumskaklet. Tätskikten innehåller giftiga kemikalier och det har också visat sig att de ger ett mycket dåligt fuktskydd. Bakomliggande vägg består ofta av organiska, fuktkänsliga material som gips och träreglar. När fukten läcker igenom tätskikten möglar gipsen och man har ett stort problem på halsen.

Att konstruera ett fuktsäkert bad-/våtrum är inte komplicerat. Det handlar om att antingen bygga väggen i material som tål fukt eller att se till att  vatten aldrig når väggen — om den innehåller fuktkänsliga (organiska) material.

Två byggekologiska sätt att få ett fuktsäkert badrum:

1) Fuktsäkra väggar i mineraliska material

Konstruera badrumsväggarna enbart i mineraliska material (t.ex. tegel eller lättbetong) med ett hygroskopiskt ytskikt av exempelvis silikatfärg, KC-puts eller tadelakt. Detta byggsätt tillämpades till exempel i ekobyn Understenshöjden i Stockholm och i Sjökvarteren i Vadstena.

Sjökvarteren i Vadstena. Lättbetonghus utan primers i badrummen.

Man har inte haft fuktproblem på något av dessa ställen. Husen i Vadstena är helt konstruerade i lättbetong och man behövde därför inte göra någon speciellt med badrumsväggarna. I Understenshöjden däremot var husen träregelkonstruktioner med cellulosaisolering. Badrumsväggarna byggdes här som speciella enheter i huset genom att man murade upp tegelväggar som sedan kaklades upp till bröstningshöjd. Man hade också kunnat lämna tegelväggarna okaklade om man så hade önskat. Tegel kan inte mögla och har inget problem med att hantera fuktöverskott. Fukten buffras i väggen och släpps sedan genom diffussion ut igen när luften runt omkring är torrare än väggen. Helkakla inte våtrumsväggar, utan nöj dig med en bröstning om du vill ha kakel, eftersom kaklet inte har någon fuktlagrande förmåga vilket ger problem med kvarstående vattenånga.

2) Förhindra vattenexponering på väggen genom att använda glas

Duschkabin/ett bra fuktskydd.

Duschkabin/ett bra fuktskydd.

Det här är ett enklare och billigare sätt att uppnå ett fuktsäkert badrum som kan tillämpas om du bygger ett trähus eller redan bor i ett befintligt hus med organiskt material i väggarna. Om du har badrumsväggar med organiskt innehåll, t.ex. träregelväggar med gipsplattor, bör väggen aldrig utsättas för vatten-/fuktexponering. Det enklaste sättet att undvika det är att installera en duschkabin (utan PVC) med golv, fyra väggar och ett punktutsug. Vill man bada måste badkaret eller omgivande väggar glasas in. Om glaset sätts direkt på väggen är det mycket viktigt att det blir helt tätt i skarvarna så att inget vatten kan leta sig in i väggen den vägen.

Det är också bra att bygga in fuktbuffrande material som träcementplattor i taket eller lerputsa. Då minskar fuktbelastningen och man slipper drivhusluft och igenimmade speglar i badrummet. Tadelakt är ett annat intressant badrumsmaterial som är hälsosamt, vackert och har uråldriga anor.

 

Badrum med tegelväggar i ekobyn Understenshöjden.

Badrum med tegelväggar i ekobyn Understenshöjden.

Använd inte PVC

I ett miljöanpassat badrumsbygge används inga plasttapeter eller plastgolv. De innehåller kemikalievärstingen PVC med hälsofarliga mjukgörare (läs mer under Sjuka hus — PVC) och är bland de miljöfarligaste byggmaterial som existerar på marknaden idag.

Mer om fuktproblem i konventionellt byggda badrum

Ett konventionellt byggt badrum fuktskyddas alltså genom att man försöker få väggen helt tät från vatteninträngning. Detta sker genom användning av så kallade primers — en plast- eller gummibaserad fästmassa, innehållande mycket obehagliga kemikalier som är skadliga både för hälsa och miljö.

Fästmassa giftigt och håller inte tätt

Primers/fästmassa används för att förhindra att fukt tränger in mellan kakelfogar och bakomliggande vägg. Primers består antingen en polymerdispertion eller gummilösning. Som tillsats används konserveringsmedel och konsistensgivare. De flesta av dem allergiframkallande och upptagna i kemikalieinspektionens PRIO-bas. I värsta fall kan primers innehålla mycket miljöskadliga klorparaffiner

Trots användning av fästmassan är risken för mögelskador på våtrumsväggar med träregelstomme mot husets ytterfasad mycket stor. Fukt tar sig nämligen in till fästmassan bakom kaklet via fogarna mellan kakelplattorna när man duschar mot väggen. Fukten tränger sedan vidare ut i väggens konstruktion om tätskiktet bakom kaklet inte är tillräckligt vattentätt.  Det innebär en stor risk för skador inne i konstruktionen enligt Anders Jansson på SP, Statens Provningsanstalt.

 

Enligt tester på SP krävs ett tätskikt med mycket högt motstånd mot genomgång av vattenånga för att undvika skador. I praktiken existerar kanske inte en sådan massa.

Kakling av badrumsvägg i tegel utan primer under.

Fuktkänsliga väggkonstruktioner

En badrumsvägg består oftast från insidan sett av kakel, fästmassa, tätskikt, gipsskiva, plastfolie och träregelvägg. Plastfolien finns mot ytterväggsfasaden och inte i bostadens innerväggar. Det gör att fukt som tränger igenom tätskiktet på en innervägg oftast kan torka innan det uppstår en mögelskada.

I ytterväggen däremot där plastfolien finns ackumuleras fukten i gipsskivan mellan tätskiktet och plastfolien. Risken för mögelskador uppstår relativt snabbt i denna konstruktion om tätskiktet inte håller tätt.

Tester har visat att det alltid finns fukt i fästmassan bakom kaklet i ett badrum även om man inte ser det. Massan hinner inte torka ut mellan duscharna. Blir gipsskivan bakom fuktig bildas mögel. Det är vad som kan ha hänt i många svenskars badrum. Se DN: Gipsväggar förbjuds efter nytt mögellarm.

Problemet är således dels att man litat till fästmassor som inte håller tätt men också att man valt fuktkänsliga organiska material i badrumsväggarna som trä och gips.

BadrumGips förkastligt i våtrum

Undersökningar som SP och Länsförsäkringar gjort visar tydligt att kaklade badrum med gips bakom inte är en bra lösning när tätskiktet släpper igenom fukt. Det visade sig inte bara gälla vanliga gipsskivor utan även den så kallade våtrumsgipsen. Den var i test till och med ännu sämre! En särskild varning måste här utfärdas för de fungicid- (antimögel-) behandlade skivor som finns på marknaden. De är mycket giftiga och bör under inga omständigheter användas.

Gipsskivor är rena drivbänken för farliga mögelsvampar när det kommer in fukt, visade SP:s test. Många tickande mögelbomber finns alltså i svenska lägenheter och villor vilket kostar husägare och försäkringsbolag stora summor pengar. Vissa experter anser att ett badrum har en livslängd på max 20 år — har man otur kommer problemen långt tidigare. Därefter måste golv och väggar bytas ut och tätskikten förnyas. En orimlig lösning som innebär ett stort resursslöseri kan tyckas. Bättre då att bygga rätt från början!