Kulturmålare – ny utbildning med gammal kunskap

24 mars 2017

Rätt i tiden när intresset för byggnadsvård och miljövänliga materialval  växer

målaråret+komprimerad

– Ta chansen! Säger Tom Granath, målare och ansvarig för den nya kulturmålarutbildningen i Mariestad. Vi vet inte när en så här utbildning ges igen! I höst startar den första kullen studenter på den 1-åriga utbildningen till kulturmålare. Två kullar kommer att få gå utbildningen inom ramen för Yrkeshögskolan. De kommer ägna dagarna åt linoljefärg, grön umbra, schablonmåleri, pappspänning, pappspänning, tjära, schellack, limfärg, kalkfärg och alla de där andra delarna som hör till traditionellt byggnadsmåleri. Därutöver behöver en målare som är verksam i våra värdefulla kulturmiljöer lära sig att dokumentera sitt arbete, kunskap om kulturhistoria, färglära och restaurerings principer. Och arbetsmarknaden ser ljus ut!

Traditionellt byggnadsmåleri är den typ av måleri som man ofta inte tänker på. Vanliga vita tak, gula putsfasader eller till exempel vackra träfasader med snickarglädje har alla varit målade och därigenom skyddade med dessa färger och färgtyper. Okunskap om bindemedel och vilken färg som kan användas på vilket underlag orsakar skador av stora både ekonomiska och kulturhistoriska värden.

En missuppfattning när det gäller traditionellt måleri är att det är det samma som dekorationsmåleri. När det i själva verket är en stor materialkunskap om traditionella material och dess användning som efterfrågas. En målare skall behärska ett stort antal bindemedel och underlag samt hur de förekommer i målerihistorien för att kunna bedöma enskilda fastigheter rätt. En målare bör förutom att vara en god hantverkare när det gäller handlaget även vara förtrogen med kemiska och tekniska förlopp samt ha en konstnärlig förmåga när det gäller att blanda färg och stämma av färgkompositioner. Dessutom efterlämna en adekvat dokumentation av arbetet.

Idag står vi inför en tydlig bristsituation där de verksamma kyrkomålarna/kulturmålarna är nära pensionsåldern och många är över samt med en liten grupp som står för återväxten, men som inte kan möta den efterfrågan som finns. Denna nationella bild baseras på erfarenhet från yrket som kulturmålare och många års erfarenhet som utbildare i branschen. Den delas dessutom av Svenska byggnadsvårdsföreningen, Byggnadsvårdsföretagen (nybildad nationell branschorganisation för byggnadsvårdsföretag), Riksantikvarieämbetet och Hantverkslaboratoriet som är en centrumbildning för efterfrågad hantverkskunskap vid Göteborgs universitet.

En branschstudie gjord under hösten/vintern 2015/16 som finansierats av Tillväxtverket bekräftar också bilden. Av de 81 måleriföretag inom restaurering som svarade på enkäten såg 52% en ökande efterfrågan och 40% hade ett anställningsbehov, men det finns inte målare med rätt kunskap att tillgå. I beskrivningen av branschen är det också tydligt att det i storstadsregionerna finns stora företag som anställer. Medan branschen på landsbygden har en annan struktur som bygger på enmansföretag som samarbetar.

burkar

Efterfrågan påverkas, som tidigare nämnts, av ett generationsskifte i branschen. Men också av en ny sektor som vuxit fram de senaste 20 åren nämligen byggnadsvården. Privatkunder som utvecklat en stor medvetenhet om hur man bevarar och renoverar gamla byggnader. Tidningar som Gård och torp, föreningar som Svenska byggnadsvårdsföreningen kom under 1990-talet. Under 2000-talet har vurmen för hus speglats i ett antal TV-serier, nu senast ”Det sitter i väggarna” på SVT och på 2010-talet har antalet byggnadsvårdsbloggar exploderat på nätet. Efterfrågan som i huvudsak fanns hos den offentligt finansierade kulturmiljövården har idag blivit en folkrörelse.

Därutöver växer nu en helt ny kundgrupp fram i och med den utveckling som sker inom det som brukar kallas hållbart byggande, där både offentliga beställare och privatpersoner väljer traditionella färger av hälsoskäl. Att traditionella färger kan vara ”snälla” mot människor och miljö är något som uppmärksammas allt mer. Här har kulturmålarna ytterligare en marknad att profilera sig emot och växa inom.

Kulturmålarutbildningen ges i Mariestad av Dacapo Mariestad och Hantverkslaboratoriet. Läs mer på:https://www.dacapomariestad.se/sidor/utbildningar/yrkeshogskoleutbildningar/kulturmalare.4.789f653115a26de0e221d9ff.html

Ansökningsperioden är öppen 15 mars-15 maj

Kontaktpersoner

Tom Granath, umbra3@gmail.com  lärare på kulturmålarutbildningen 0706228854

Linda Lindblad, linda.lindblad@conservation.gu.se verksamhetsledare på Hantverkslaboratoriet har satt samman pressmeddelandet.

Annonser

Kategorier